- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / II /
453

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 91. Svetsströmkällor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektrisk bågsvetsning

Trots att den remanenta magnetismen i polskorna är låg, är den
dock tillräcklig för att alstra en tomgångsspänning och ström, som
äro tillräckliga för bågens tändande. När maskinen belastas, är
mag-netiseringen till en början låg, och primärfältet och därmed även
spänningen kan därför stiga med stigande strömstyrka. Men allteftersom
belastningen ökas, ökar även fältet i magnetringen, till dess det blir
fullt mättat. Detta fält kan då ej förstärkas längre, men något sådant
hinder finnes ej för tvärfältet, utan detta fortsätter att förstärkas,
vilket underlättas genom polskornas form. Samtidigt växer även
tertiär-fältet och försvagar primärfältet, så att spänningen sjunker.

Fig. 545 visar kopplingsschemat för en tvärfältsgenerator (ESAB typ
KU-170). Som framgår av schemat, är denna maskin försedd med en
särskild, mindre magnetlindning, vilken erhåller sin ström från en
likriktare, varigenom bl. a. maskinens polsäkerhet säkerställes. Vid
endast självmagnetisering kan nämligen lätt en ompolning äga rum,
eftersom polariteten då är beroende av remanensen.

Periodomformare.

Svetsgeneratorn utgöres här av en växelströmsgenerator,
konstruerad så, att den lämnar en ström med högt periodtal, t. ex. 150 perioder.
Det högre periodtalet gör det nämligen lättare att hålla bågen än vid
t. ex. bågsvetsning med 50-periodig växelström. Trots de fördelar, som
aggregat av detta slag erbjuda, ha de ej fått någon större användning.

Reglering av svetsströmmen hos svetsgeneratorer. Möjligheterna att
reglera svetsströmmen hos en svetsgenerator bestämma till stor del
dess användbarhet. Vid mycket växlande arbeten skall sålunda
generatorn inte bara vara tillräckligt stor för att lämna högsta erforderliga
svetsström, utan den skall både här och vid de lägsta förekommande
svetsströmstyrkorna medgiva reglering av strömmen med tillräckligt
stor noggrannhet. Den skall alltså ha ett stort regleringsområde, inom
vilket strömmen kan regleras med tillräckligt små intervaller. Ju
större regleringsområdet är och ju mindre intervallerna äro, desto
bättre. Enligt Svenska Elektrotekniska Normer, SEN 17, bör
svetsströmmen vara reglerbar från högsta tillåtna belastningsström till minst 1/5
därav utan användande av förkopplingsmotstånd för ljusbågen.
Generatorn bör vara så konstruerad, att den vid behov kan regleras på
avstånd med fjärregulator. Generatorer av samma typ böra lätt kunna
köras parallellkopplade.

Verkningsgrad och tomgångseffekt. Eftersom intermittensfaktorn
vid vissa arbeten kan vara så låg som 30—40 °/o, äro verkningsgrad
och tomgångseffekt givetvis av stor betydelse för svetsekonomien. Vid

453

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:52:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/2/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free