Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 94. Svetsning med likström eller växelström - 95. Olika elektrodtyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
lunda likström komma till användning, och denna är även att
föredraga vid t. ex. svetsning av aluminium och rostfritt stål.
En svetstransformator är i allmänhet billigare att anskaffa än en
roterande omformare och har även lägre tomgångseffekt och högre
verkningsgrad än omformaren. Den har även mindre magnetisk
tröghet än omformaren och får därför kortare återhämtningstid (tiden
för uppnående av full spänning efter en kortslutning) än denna. Den
magnetiska biåsverkan, som vid högre strömstyrkor kan vara
besvärande för svetsningen, är i allmänhet mindre störande vid växelström
än vid likström. Å andra sidan kan man vid svetsning med växelström
ej växla poler, vilket kan vara fördelaktigt att kunna göra för att ändra
värmefördelningen mellan elektrod och arbetsstycke.
Vid svetsning med växelström måste alltid belagda elektroder
användas, och här ställas större fordringar på beläggningens kvalitet än
vid svetsning med likström. Tunnbelagda elektroder svetsas
huvudsakligen med likström och obelagda elektroder alltid med likström.
95. Olika elektrodtyper.
En svetselektrod består av en på lämpligt sätt legerad metallkärna
och vanligen ett på denna anbragt hölje. Med hänsyn till detta indelas
elektroderna på följande sätt:
Obelagda elektroder, vilka helt sakna hölje. Dessa svetsas endast
med likström.
Tunnbelagda elektroder, där höljet är relativt tunt i förhållande till
kärndiametern. Dessa suetsas huvudsakligen med likström men kunna
i vissa fall även svetsas med växelström.
Tjockbelagda elektroder, där höljets ytterdiameter är 1,4—1,5 gånger
kärndiametern. Dessa elektroder svetsas med såväl likström som
växelström.
Höljet består av omsorgsfullt blandade mineral och kemikalier, vilka
sammanhållas av ett bindemedel, t. ex. vattenglas. Det är höljet, som
till stor del bestämmer elektrodens svetsegenskaper, och det är därför
viktigt, inte bara att höljet har lämplig sammansättning, utan även att
denna är i möjligaste mån jämn och att höljet är jämntjockt. Förr
an-bragtes det vanligen genom upprepad doppning i lämpliga bad med
mellanliggande torkning, till dess lämplig tjocklek uppnåtts, men på
grund av de ingående beståndsdelarnas olika specifika vikt är det svårt
att på detta sätt uppnå tillräcklig jämnhet i kvalitet. Numera
användes därför huvudsakligen en metod att pressa höljet på kärnan. Denna
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
