Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 95. Olika elektrodtyper - 96. Svetsning i de olika svetslägena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
b. Elektroder för svetsning av gjutjärn.
c. Elektroder för svetsning av rostbeständiga, syrafasta och
eldhärdiga material.
d. Specialelektroder.
e. Påsvetsningselektroder.
Användningsområdet för elektroderna enligt a-c torde framgå av
beteckningen. Grupp d omfattar elektroder för skärning med ljusbåge
samt elektroder för svetsning av brons och koppar och grupp e
elektroder för påsvetsning av hårdmetaller på t. ex. slitytor o. s. v.
Firmornas elektrodlistor giva upplysningar om
hållfasthetsegenska-per, lämplig svetsström, polaritet o. s. v.
96. Svetsning i de olika svetslägena.
Enligt ESAB:s anvisningar sker svetsningen i de olika svetslägena
på följande sätt:
Svetsning i horisontalläge.
V-fog. Första strängen lägges vanligen på så sätt, att elektroden
föres rakt fram i fogens längdriktning enligt fig. 560 a. Skulle
emellertid tendenser till hålbränning visa sig, kan svetsningen underlättas
genom att man låter elektroden beskriva en fram- och återgående
rörelse i fogens längdriktning, såsom framgår av fig. 560 b. Elektroden
Fig. 560.
Fig. 562.
Fig. 561.
föres utan sidorörelse, och längden av baksteget göres ungefär lika med
elektrodens kärndiameter. Genom detta sätt att föra elektroden
motverkas urbränning och den önskade hopsvetsningen erhålles utan
hålbildning. Skulle emellertid, trots denna fram- och återgående rörelse
med elektroden, hålbildning icke kunna undvikas, är detta
otvivelaktigt ett tecken på att den använda strömstyrkan är för hög.
Fyllning av spåret kan ske på två olika sätt, varav ett visas å fig. 561.
Man låter elektroden under framföringen i spårets längdriktning
beskriva en pendlande rörelse, så att stränglagren komma att ligga,
såsom figuren visar.
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
