- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / II /
522

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 112. Slipning och polering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ytbehandling av metaller

Även torr polering i trumma med läderavfall eller sågspån kan giva
gott resultat.

Smärgling eller slipning på smärgelskiva användes när grövre
ojämnheter, såsom grader, djupa repor o. d., skola avlägsnas. Skivorna
kunna vara hårda eller elastiska. Hårda skivor, s. k. sten- eller
kom-positionsskivor, bestå alltigenom av smärgel- eller karborundumkorn,
sammanhållna av bindemedel. Dessutom är en viss porositet
önskvärd. Skivorna indelas i olika typer, beroende på slipkornens art och
storlek, bindemedlets art och hårdhet samt porositeten. Skivor med
de mest olika egenskaper finnas därför. De större tillverkarna lämna
utförliga tabeller över vilka skivor, som i olika fall äro mest lämpliga.

Elastiska skivor ha på ett elastiskt underlag, t. ex. filt eller läder,
ett tunt lager fastlimmade slipkorn. Limmets kvalitet och behandling
avgör skivans kvalitet. Sedan man numera fått säkra metoder att
kontrollera dessa saker, har elastisk slipning fått allt större användning.
Limmet, som på vanligt sätt först får svälla i kallt vatten och sedan
uppvärmes i vattenbad till c:a 60°C, angripes lätt av bakterier, varför
man icke bör bereda mer än vad som förbrukas åt gången. Dess
konsistens avpassas efter smärglet, så att grövre smärgel limmas med mer
tjockflytande lim än finare smärgel. Limmet strykes på skivan, som
bör ha förvärmts till c:a 50°C, så att limmet icke svalnar för fort.
Omedelbart efter påstrykningen rullas skivan i smärgelpulvret, varvid
lagom mycket fastnar. Sedan får skivan torka långsamt i lokal, som
gärna får vara varm och vars luftfuktighet bör vara omkr. 80 °/o.
Alltför snabb torkning eller avkylning ger dålig hållbarhet.

Hårda skivor användas mest när större godsmängder skola slipas
bort, elastiska skivor för att giva en jämn yta. Skivor med grova korn
taga bäst men giva djupa slipränder, som sedan få slipas bort på ski
vor med finare korn. Grovleken angives i mesh eller nummer, som
betyder antalet maskor per tum i siktduken. En vanlig serie är, att
första grovslipningen utföres med nr 80, därefter 120 och sedan 180,
varefter man kan övergå till polering. Vid sista slipningen före
pole-ringen tillföres vax, innehållande smärgel av samma kornstorlek som
skivans.

Polering utföres med roterande lapp- eller lumpskivor av
bomulls-lappar, hopsydda i spiral från centrum till periferien. Vid finare
polering av mjuka metaller användas osydda linneskivor och för polering
av silver och guld ylletrissor, byggda som cirkulärborstar men med
ylletrådar i stället för borst.

522

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/2/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free