Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 120. Förkoppring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciella metoder
Kopparutfällningen från sura bad blir grovkornig, mjuk och
smidig. Vid hög strömtäthet blir den finkornigare och hårdare, likaså vid
låg temperatur eller stark omröring. Brist på svavelsyra ger svampig
utfällning. Vissa tillsatser eller föroreningar i badet kunna starkt
påverka utfällningens struktur.
Baden bestå huvudsakligen av kopparsulfat och svavelsyra, vars
halter kunna varieras inom vida gränser utan att beläggningens
kvalitet ändras nämnvärt. Det är dock ingalunda lätt att ständigt få
finkorniga, jämna beläggningar, ty baden äro mycket känsliga för
organiska föroreningar. Ett av de bästa sätten att avlägsna sådana
föroreningar är att oxidera bort dem med vätesuperoxid. Vissa
svampar, som kunna växa i badet, dödas om man tillsätter natriumfluorid.
Som exempel på surt kopparbad kan nämnas:
Kopparvitriol ................................. 200 g/1
Svavelsyra, konc.............................. 50 »
Temperatur.................................... 25—50°G
Strömtäthet .......................... 2—4 A/dm2
Spänning ..................................... 0,8—2 V
Vid omröring kan högre strömtäthet användas, i vissa bad 10—20
A/dm2. I så fall har det visat sig bäst att börja med lägre strömtäthet
för att sedan successivt höja den.
Särskilda tillsatser göras stundom, särskilt för att vinna finkornigare
och jämnare beläggning. Många sådana tillsatser ha föreslagits, bl. a.
kolloider, såsom gelatin, lim, tennsalter, reduktionsmedel, såsom
melass, socker, alkohol och oorganiska tillsatser, såsom kaliumnitrat och
salpetersyra, men endast få ha praktisk betydelse. Om i det ovan
angivna receptet på surt kopparbad 4 cm3 sirap tillsättes per liter,
uppgives badet lämna blank utfällning vid 50°G och 5 A/dm2.
Cyanidbad användes mest, när tunna kopparskikt skola läggas på
järn före förnickling eller sur förkoppring. Även zink, bly och tenn
förkoppras ofta i cyanidbad före förnickling eller förkromning på
grund av kopparns goda vidhäftning till både grundmetall och yttre
överdrag. Vid metallfärgning behövs icke tjockare kopparöverdrag,
än vad man direkt får i cyanidbad. På senare tid ha särskilt i Amerika
utvecklats nya typer av cyanidkopparbad, som arbeta så snabbt och
kunna giva så tjocka överdrag, att senare behandling i sura bad i många
fall har blivit överflödig.
Cyanidbad lämna finkorniga, vätehaltiga, hårda, ibland t. o. m.
spröda, överdrag. Tack vare stark polarisation ha baden
utomordentligt god spridning, så att t. o. m. ihåliga föremål stundom kunna bli
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
