Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 122. Förzinkning - 123. Kadmiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciella metoder
Badtemperatur ............................... 40—50° G
Spänning..................................... 3—5 V
Sådana bad kunna arbeta med strömtätheten 1—6 A/dm2 vid ett
utbyte av 60—95 %. Beläggningen blir icke blott blank, den blir
också hårdare än med ur andra bad utfälld zink. Glanszinkbadens
olägenheter äro förhållandevis högt pris, stor känslighet för föroreningar
samt att sträng övervakning fordras med täta badanalyser. Mycket
rent material fordras i anoderna. Föroreningar av tunga metaller,
särskilt koppar, kunna fällas ut med en tillsats av natriumsulfid och
natriumbisulfit. Om beläggningen blir matt eller får en slöja, kan den
förbättras genom blankbetsning i 0,25—0,5 °/o-ig salpetersyra.
Sherardisering.
Smådelar, vars mått icke få ändras, behandlas stundom enligt
denna metod, som även kallas termonisering. Föremålen betas och
torkas samt blandas med sand och zinkpulver i roterande trummor i
en ugn, som hålles vid 350—400°G, alltså under zinkens smältpunkt,
se fig. 654. Zink diffunderar då in i järnets ytskikt, som omvandlas
Fig. 654. Sherardiseringsanläggning.
till järnzink. Skiktet kan få en tjocklek av 100—1 000 g/m2 och blir
alldeles tätt. Det är emellertid sprött och tål inga formförändringar.
123. Kadmiering.
Kadmiering, som ännu för få år sedan utfördes i stor skala som
rostskyddsbehandling av järn, har på senaste tiden gått starkt tillbaka,
då man har kommit underfund med, att förzinkning i de flesta fall
ger bättre rostskydd samtidigt med att den är billigare och mindre
giftig. Kadmiering användes dock fortfarande i ganska stor
utsträckning, ty man får utan svårighet blanka, vackra överdrag.
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
