Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 129. Förkromning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling av metaller
129. Förkromning.
Kromöverdrag användas numera i mycket stor utsträckning. Den
stora korrosionsmotståndskraften hos kromlegerat järn utnyttjas
genom kromdiffusion. Kromens utomordentliga hårdhet och slitstyrka
utnyttjas vid hårdförkromning och dess förmåga att bibehålla en blank
yta vid blankförkromning. Ett specialförfarande är svartförkromning.
Kromdiffusion.
Förfarandet, som stundom kallas inkromering, innebär, att man låter
krom legera sig med ytlagret hos stål, varigenom detta får egenskaper,
som påminna om rostfritt stål. Ståldelarna upphettas till över 900c C
i en ugn med någon kromförening, som sönderfaller, t. ex. kromklorur,
varvid krom diffunderar in i ytlagret. Kromhalten i skiktet avtager
från c:a 35 °/o i ytan successivt inåt. Vanligen låter man skiktet bli c:a
0,1 mm tjockt. Det tål utmärkt väl formförändringar, dragning o. d.
samt upphettning till högst 800°C.
På detta sätt behandlat stål kan ofta ersätta helt igenom legerat
stål, varvid en stor krombesparing vinnes. Kromåtgången vid
behandlingen beräknas till 150—160 g/m2.
Blankförkromning.
På grund av sin blåvita glans, som ganska starkt avviker från färgen
hos polerat silver eller nickel, hade blankförkromningen i början svårt
att göra sig gällande. Numera har den godtagits, och blankförkromning
användes t. ex. inom cykel- och bilindustrien till alla blanka
beslagdelar, strålkastare m. m., inom metallindustrien till armatur för gas,
vatten och belysning, till symaskiner, skrivmaskiner, hushållsartiklar,
kirurgiska instrument o. s. v.
Skikttjockleken är vid blankförkromning mycket obetydlig. På
nickelunderlag läggas normalt 0,25 w, vid direkt förkromning av koppar
eller mässing något mer. Så tunna kromskikt äro icke täta och lämna
endast obetydligt korrosionsskydd. Man måste därför ha
korrosionsskyddande beläggningar under kromskiktet. Olika kombinationer
användas härvid:
På järn:
1. Nickel-krom.
2. Koppar ur cyanidbad-nickel-krom.
3. » » cyanidbad-koppar ur surt bad-nickel-krom.
4. Nickel-koppar ur surt bad-krom.
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
