Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Skogen och trähanteringen - 3. Trädets växt och vedens struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä
och äppelträd, liksom de flesta tropiska träslag. I kärlen ingå s. k.
trakeer.
c) Märgstrålar, vilka strålformigt utgå från märgen, äkta
märgstrålar, och sluta i kambiet. De utgöra de radiella transportvägarna i
stammen. Utom de äkta märgstrålarna finnas sådana, som börja ett stycke
från märgen i yttre årsringar och fortsätta till kambiet, falska
märgstrålar. Märgstrålarna äro synliga för blotta ögat hos ek, rödbok,
platan o. s. v., hos andra träslag äro de däremot mycket fina. I
märgstrålarna ingå i huvudsak parenkymatiska celler
Hos barrträden urskiljas två slags cellbildningar:
a) Den huvudsakliga vävnaden, c:a 90 °/o, utgöres av celler,
trakei-der, som dels utgöra stödvävnad, dels ombesörja vätsketransport.
Specialiseringen mellan cellerna är alltså mindre långt driven än hos
lövträden.
b) Märgstrålar, som hos lövträden.
Dessutom finnas hartskanaler, vilka antingen kunna ha radiell
utsträckning eller ligga i trädets längdriktning.
I vårt klimat sker trädens tillväxt periodiskt under den varmare
årstiden. Under våren och försommaren bildas stora, tunnväggiga celler,
under det att de celler, som bildas under eftersommaren och hösten, ha
tjockare väggar. Hos många träslag är skillnaden även synlig i färgen,
i det att vårveden är ljusare än höstveden. Hos de flesta barrträd och
de ringporiga trädslagen äro årsringarna relativt lätta att fastställa.
De ströporiga uppvisa ofta en mycket obetydlig markering av
årsringarna och framför allt på träd, som växa i tropikerna kan det vara
svårt att fastställa årstillväxten. Årsringarnas bredd kan variera
avsevärt även inom samma träslag och beror på växtplats, omgivning etc.,
för t. ex. frodvuxen och senvuxen furu och gran från resp. c:a 15 mm
ned till c:a 0,1 mm. I allmänhet ökar volymvikten, och därmed
förbättras de flesta tekniska egenskaper hos virket, ju smalare årsringarna
äro för barrved och ju bredare årsringarna äro för lövved.
Som ovan framhållits, uppstå på vissa träslag kärnbildning, vilken
kan yttra sig däri, att färgen mörknar i och med att ombildningar
ske i veden, så att denna avstänges från vätsketransporten. Trädarter
med utpräglad kärna äro: ek, valnöt, idegran, lärk, furu, silvergran,
en, ceder, ask, kastanj, poppel, körsbärs- och äppelträd. Hos andra
träd torkar kärnan ut, utan att en märkbar omvandling skett, så t. ex.
hos gran, rödbok, lönn, päron och lind. Slutligen finnes en grupp träd,
hos vilken hela vedmassan deltager i vätsketransporten: avenbok, björk,
asp, al, buxbom m. fl. Björk och bok uppvisa ibland en rödaktig
bild
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
