Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Träet som handelsvara - 8. Sågade trävaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Träet som handelsvara
Den nedan anförda tabellen grundar sig på > Sorteringsregler för
ohyvlad vara enligt O. Hellström», vilka i huvudsak tillämpas i västra
Sverige. Verken i Norrland och mellersta Sverige följa i stort sett
»Sorteringsregler för sågade trävaror inom Härnösands distrikt
till-lämpade sedan 1880», utgivna och reviderade 1926. I de förra reglerna
anges kviststorlekarna i °/o av tvärsnittet, medan Härnösandsreglerna
upptaga absoluta mått för varje dimension. Resultaten bli ungefär
likvärdiga med vissa avvikelser i gränsfallen, så t. ex. kunna för grövre
dimensioner enstaka kvistar vara större enligt Hellström än enligt
Härnösandsreglerna. Värre är, att verken icke skarpt följa reglerna,
utan sorteringen förskjutes något från år till år och från verk till verk.
För den inhemska förbrukningen utföres en omsortering vid
detaljhandlarnas brädgårdar, och virket tillhandahålles under beteckningen
kvistrent, helrent, bättre halvrent, halvrent, bättre utskott, utskott.
Kvistrent virke erhålles därvid genom en ytterligare uppdelning av
1 :a sort, varvid återstoden blir helrent. I den mån brädgårdarna köpa
osorterad vara och sortera själva, kunna även rent lokala önskemål
påverka sorteringen, som därvid icke blir definierad.
Utomlands förekomma noggrannare sorleringsspecifikationer, detta
gäller framför allt U. S. A., Canada, England och Tyskland.
De i dessa länder gjorda uppdelningarna av virket kunna i stort sett
sägas motsvara tre huvudgrupper:
Konstruktionsvirke, för vilket faktorer, som bestämma hållfastheten
äro avgörande.
Snickerivirke, för vilket utseendet är avgörande.
Allmänt förbrukningsvirke till förpackningslådor, icke bärande
delar i konstruktioner t. ex. skiljeväggar, blindbottnar, mellantak etc.
Den sortering, som utföres av svenskt virke motsvarar ett
mellanting mellan grupp två och tre. Det är emellertid att förmoda, att en
liknande trefaldig indelning kommer att vinna insteg i Sverige, även
om svårigheter uppstå vid en omläggning, som måste åtminstone till
en viss grad innebära nya principer för en gammal industri och
medföra en omskolning av en hel kår av sorterare — klampare.
Uppdelningen motsvarar de rationella krav, man har rätt att ställa
på ett material. Även med nuvarande sortering torde det vara
lämpligt, att vid inköp av större virkesposter söka få de speciella
synpunkter beaktade, som respektive användningsändamål påfordra. Tyvärr
är det dock så, att sådana krav mången gång leda till ökat arbete för
leverantören och därmed ökat varupris; köparens sak är därvid att
bedöma i vad mån detta kan återvinnas därigenom att den fortsatta
tillverkningen underlättas och materialmängden bättre utnyttjas.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
