Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Virkets bearbetning - 26. Sågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkets bearbetning
Cirkelsåg.
Cirkelsågens konstiuktion framgår av fig. 73. Denna maskintyp är
den mest universellt användbara av samtliga sågar utom bandsågen.
Klingan är höj- och sänkbar, bordet inställbart i vinkel. Dessutom
finnas inställbara anslag och styrningar för klyvning, justering,
gering-sågning etc. På moderna maskiner är motorn inbyggd i stativfoten. På
spindeln kunna i allmänhet fästas notkuttrar, fräsar etc. Bakom
klingan måste finnas en klyvkil, som hindrar arbetsstycket att klämma
kring klingans bakre kant och därvid kastas upp. Klyvkilen bör sluta
minst c:a 15 mm ovanför arbetsstycket, vara högst 0,5 mm tunnare än
sågsnittet samt får icke stå längre än 10 mm från klingan. Dessutom
böra styranordningar för klingan finnas under bordet. I stället för
rörligt bord kan klingans axel vara lagrad så, att den kan lutas. Varvtalet
är c:a 3 000 vid 400 mm klinga och effekten c:a 2,5 hk, vid 600 mm
klinga resp. 1 750 varv per min. och 6 å 7 hk. Användas mindre
klingor i sågen, måste varvtalet höjas genom utbyte av remskiva.
115
Fig. 73. Cirkelsåg.
Fig. 74. Cirkel- och
justersåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
