Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Virkets bearbetning - 27. Fräs- och borrmaskiner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä
För att undvika urflisningar i träet ansågs förr att spindelns
rotations-riktning skulle kunna omkastas. Ur verktygssynpunkt är det
förmånligt, att bordet eller helst spindeln kan lutas. Vid överfräsen är
spindeln vertikalt monterad på en över bordet hängande arm. Höjden kan
inställas genom en ratt. Varvtalet är i genomsnitt något högre, upp till
c:a 25 å 30 000 per min., på grund av mindre diameter på fräsarna än
vid bordfräs, effekten c:a 1 å 3 hk. Överfräsen användes för
formning av ytter- och innerkontur, urbottningar etc. På vissa typer av
överfräsar är spindelns läge och lutning universellt inställbara.
Fräs-maskiner förekomma även med kombinerade över- och bordfräsar
med vågräta spindlar elc.
De verktyg, som användas i bordfräsmaskiner äro i huvudsak:
1) Fräsar
a) tvåskäriga kronfräsar
b) enskäriga, efterskurna fräsar
2) Fasonstål med fästen
3) Knivhuvuden
4) Kuttrar
5) Cirkelklingor med skevningskona (slir- eller notsåg)
6) Slitsskivor
Fräsarna ha profilens form, eventuellt kan viss kompensering
erhållas genom lutning av axeln. Detta har även betydelse för fräsens
utformning med hänsyn till de höga varvtalen. Den enskäriga fräsen
arbetar i allmänhet lättare men har kortare livslängd, den tvåskäriga
har den fördelen att kunna föras i den riktning, som bäst passar träets
fiberriktning. Vid moderna fräsmaskiner kan dock omkastningen
utelämnas, utan att någon större risk för urflisning uppstår.
Fräsarna ställa sig relativt dyrbara. Skola enstaka profiler
framställas användas härtill fasonstål, vilka inspännas i fästen eller
knivhuvuden. Dessa måste fullständigt utbalanseras såväl i vågrätt som lodrätt
riktning, helst genom två skärande knivar, i senare fall genom motstål.
Spånvinkeln bör vara 40°, eggvinkeln 36 å 40° och släppningsvinkeln
c:a 10 å 15°.
Kuttrarna likna i stort sett dem för hyvelmaskiner och data bli
desamma.
Notsågen består av en snett lagrad cirkelklinga. Genom klingans
fladdring erhåller spåret en viss bredd, som kan inställas genom en
anordning i navet. På grund av påkänningar på klingan är denna
ungefär dubbelt så tjock som vanliga cirkelsågklingor och axeln måste vara
kraftigt lagrad.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
