Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Virkets bearbetning - 27. Fräs- och borrmaskiner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä
så att modellen ligger an mot följaren, varvid fräsen skär ut
motsvarande del av ämnet. Sedan en konturlinje är färdig vridas modell och
ämne samma vinkel, varefter en ny konturiinje kan fräsas o. s. v. Skola
endast plana föremål konturfräsas, hopfästas ämnet och schablonen,
varefter fräsning utföres med fräs och följare, under det att ämnet vilar
på fräsbordet. Vid kopieringsfräsning med överfräs placeras en dubb
i bordet mitt under fräsen. Dubben skall ha samma diameter som
fräsen, om schablonen skall till fullo avbildas. Schablonen föres mot
denna dubb, ev. kunna flera schabloner läggas på varandra, om
profilen är olika för olika djup. Stiftet måste då kunna ställas in i olika
höjd, en för varje schablon. Även fräsen måste vara inställbar i
motsvarande grad.
Tappskärningsapparatens konstruktion framgår av fig. 109,
kanele-ringsapparatens av fig. 110. Vid kaneleringen, som innebär en
reff-ling, kälning av runda ben, o. s. v., användes en delningskurva med
hål, vilka svarar mot antalet refflor.
Vid spiralfräsning uppspännes ämnet mellan två dubbar, mellan
vilka är ett stöd. Med en vev vrides ämnet runt, samtidigt som sliden
flyttas en viss sträcka. Fräsen, som har en viss form, skär under
förflyttningen av ämnet ut en lämplig kontur. Sinkapparatens
konstruktion framgår av fig. 112. Sinkfräsmaskinen kan även vara utförd i
princip som överfräs, varvid ämne och fräs flyttas stegvis i förhållande
till varandra.
Borrmaskiner.
Borrmaskinerna äro i huvudsak av två huvudtyper: vågräta och
lodräta. I allmänhet äro de förra avsedda för vanlig borrning av runda
hål eventuellt kombinerade med stämanordning för fyrkanthål. De
senare kallas även långhålsborrmaskiner, på dem framställas dels
vanliga runda hål, dels avlånga hål. Varvtalet varierar mellan c:a 500 och
6 000 varv per min., effekten mellan 0,5 och 3 hk. Stigningsvinkeln1 på
spiralborrar bör vara c:a 67°, spetsvinkeln 100°. För borrar med fritt
skär rekommenderas en eggvinkel på 15 ä 25° och en släppningsvinkel
på 15 å 40° alltefter träslag och borrningsriktning. Maskinernas
byggnad framgår av fig. 113, 114 och 116, verktygens av 115 och 117
—120.
För industriella serietillverkningar användas flerspindliga
borrmaskiner.
1 Avser borrar enl. fig. 119 nr 6, icke borrar med spets enl. fig. 118.
Komplementvinkeln, som benämnes spiralvinkel, utgör vinkeln mellan spiralkanten och borrets
längdaxel.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
