Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Sammanfogningsarbeten - 35. Skruv- och spikförbindningar - 36. Limförbindningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfogningsarbeten
Ekström anger den tillåtna belastningen P med fyrfaldig säkerhet
för enskärig ek- och presspik
P = (400 — 6 l) A kg/spik
och för refflad trådspik
P = (500 — 7,5 l) A kg/spik
A = tvärsnittsarea hos spiken i cm2
l = längd hos spiken i cm.
Träets tjocklek bör icke understiga 7 å 10 ggr spikdiametern och
spiken bör ha inträngt till % av sin längd i den andra virkesdelen.
För tvåskärig spik ökas P till det dubbla. Har spiken tillplattad
spets, bör denna inslås, så att virkets fibrer skäras av, då spräckning
bäst undvikes.
Beträffande spikantal gäller, att kraften vid fler än 5 å 6 spikar
växer avsevärt långsammare än spikantalet för mindre deformationer,
men ju större dessa bli, desto mer närmar sig kraften det mot
spikarnas antal proportionella värdet.
36. Limförbindningar.
I synnerhet för snickerier ha limningsprocesserna spelat stor roll;
under de senare årtiondena har limning även börjat användas för
träkonstruktioner. Vid limning anbringas på de på lämpligt sätt planade
fogytorna ett bindemedel, vilket, under det att ytorna pressas mot
varandra, stelnar till en fast massa. Till förklaring av bindningen ha
uppställts flera teorier. Bindningen är dels rent mekanisk, därigenom
att limmet intränger i porer och håligheter i ytorna och fäster där, och
dels kemisk. Orsakerna härtill äro icke till fullo klarlagda. Utom de
äldre animaliska och vegetabiliska limmen ha inom modern kemi
frambragts nya limtyper av konsthartstyp. Dessa lim ha framför allt
den fördelen, att de äro vattenfasta, och limning med desamma kan
i allmänhet ske snabbare därigenom, att de ha korlare bindningstid.
Med konsthartslimmen kunna även metall och träytor förenas, bäst är
därvid att använda varmpressning. Särskilt då hårda ytor skola
förenas är det nödvändigt, att desamma noggrant rengöras från fett och
föroreningar. De viktigaste limmen äro inom resp, grupp:
Animaliska: glutinlim, blodalbuminlim, kaseinlim.
Vegetabiliska: stärkelselim, äggvitelim (sojabönlim).
Konsthartslim: fenolhartslim, karbamidhartslim.
Vissa allmänna fordringar kunna ställas på alla limsorter, och dessa
kunna i korthet sammanfattas sålunda: Enkel tillredning, minst 24
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
