Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Självkostnadsberäkningar - 69. Efterkalkyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Självkostnadsberäkningar
69. Efterkalkyl.
Värdena på de olika avdelningarnas omkostnader växla givetvis, och
det är av vikt, att man använder de senast uträknade. Åtminstone en
gång per år bör man justera dem efter de förändringar, som inträffat.
Vid varje sådan uträkning bör hänsyn tagas till
verkstadsavdelningar-nas sysselsättningsgrad, emedan denna påverkar storleken av
omkostnaderna. Alla kostnader vid ett industriföretag kunna nämligen indelas
i två stora huvudgrupper: fasta kostnader, som äro oberoende av
sysselsättningsgraden, samt rörliga kostnader, som variera med densamma.
Till den förra gruppen höra sådana kostnader som lokalhyra, värme,
förmanslöner m. fl., vars storlek är densamma vare sig verkstadens
kapacitet är utnyttjad till 50 eller 100 °/o. Den senare gruppen
upptager bl. a. reparationer och underhåll av arbetsmaskiner och verktyg,
rena förbrukningsartiklar m. fl. kostnader, som alltså uppkomma i och
med en verksamhet och som stiger mer eller mindre proportionellt med
denna verksamhetsökning. Därigenom att de fasta kostnaderna äro
konstanta för en verkstadsavdelning innebär det, att kostnadsbärarna
få en större andel ju lägre produktionsvolymen är. Dessa variationer
av självkoslnadens storlek medföra vissa olägenheter vid prissättningen,
och därför bör man basera alla beräkningar av omkostnadspålägg på
en för varje produktionsgrupp normal sysselsättningsgrad.
Efterkalkylen utföres på samma sätt som förkalkylen, men med den
skillnaden, att man här rör sig med exakta värden på arbetstidens
längd. Sammanräkningen av de olika värdena möjliggöres, som
tidigare nämnts, genom arbetsnumret och utföres av kostbokföringen. Det
är mycket värdefullt att sammanställa förkalkylens antagna
självkostnad med efterkalkylens verkliga. Därur kan man avläsa
storleksordningen av de fel man gjort vid uppskattningen och därur draga
nyttiga lärdomar.
Genom förkalkylen har man möjligheter att ekonomiskt jämföra
olika bearbetningsmetoder vid planerandet av ett arbete, så att man
kan välja det billigaste alternativet.
Genom efterkalkylen kan man bokföringsmässigt klarlägga, om en
tillverkad produkt gått med vinst eller förlust, d. v. s. om
självkostnaden under- eller överskridit det offererade priset.
En mycket viktig fördel med rationellt genomförda
självkostnadsberäkningar är, att man tydligt kan se, om omkostnaderna visa tendens
att stiga eller sjunka för att med ledning därav draga ut de
konsekvenser, som kunna vara till nytta. Ofta gör man så, att man månad för
månad gör ett sammandrag av omkostnaderna för de olika
verkstads-avdelningama. Dessa värden lägger man dock ej till grund för
kal
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
