Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Tekniskt betonade institutioner - 73. Institutioner och föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstadsorganisation
Sveriges Grafiska Industriförbund
Textilrådet
Konfektionsindustrien
Svenska Garveriidkareföreningen
Svenska Skofabrikantföreningen
Svenska Bryggareföreningen
Svenska Kexfabrikantföreningen
Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen
Sveriges Kemiska Industrikontor
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.
Antalet medlemmar anslutna till förbundet utgjorde vid årsskiftet
1942/43 2 250, omfattande 350 000 arbetare.
Industriförbundet utför även speciella tjänster åt medlemmarna,
såsom hjälp med skattefrågor, organisations-, trafik- och
pensionsfrågor samt tull- och handelstraktatsfrågor. Biträder vid uppgörandet
av framställningar till statsmyndigheter och institutioner.
Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund.
Förbundet har till ändamål att tillvarataga den svenska mekaniska
verkstadsindustriens gemensamma intressen. Förbundets nuvarande
stadgar antogos i dec. 1941, och förbundets verksamhet är en
fortsättning av förutvarande Sveriges Maskinindustriförening, som varit
verksam sedan 1911.
Inom förbundet finnas tre avdelningar, nämligen gjuteriavdelning,
maskinbyggnadsavdelning och en standardiseringsavdelning (SMS).
Sveriges Standardiseringskommission (SIS).
SIS har bildats på initiativ av Sveriges Industriförbund och är organ
för standardiseringsverksamheten på industriens och jordbrukets
områden.
Sveriges Verkstadsförening.
På grund av många strider med arbetarna angående olika frågor,
främst lönefrågor, hade tanken på en gemensam förening växt fram
hos mången industriidkare. I slutet av år 1894 funnos flera
fackföreningar av gjutare, såsom i Malmö, Eskilstuna, Ystad, Hälsingborg.
Flera bildades efterhand, bl. a. i Göteborg år 1896. Dessa
fackföreningar framställde sina krav hos sina resp, företag, och ledande
industrimän och hantverkare ansågo del nödvändigt att bilda en
ar
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
