Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadsmaterial - 113. Målarfärger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industribyggnader
Jordfärger äro vissa i naturen förekommande jordarter, som efter
mekanisk behandling eller bränning kunna begagnas som färgstoffer.
De vanligaste jordfärgerna äro ockror, terrafärger, järnmönja,
engelskt rött, umbra o. s. v. Även kalk och kieselgur böra inrangeras
under denna grupp.
Mineralfärger framställas på konstgjord väg av oorganiska ämnen.
Hit räknas blyvitt, zinkvitt, titanvitt, krom gult, berlinerblått m. fl.
De organiska färgerna erhållas, som namnet anger, från växt- och
djurriket. De vanligaste av dessa äro anilinfärgerna.
Ovannämnda färgstoffer bilda tillsammans med lämpliga bindemedel
en täckande färghinna av varierande tjocklek på det belagda
materialet. Trä kan även färgas utan täckande färgskikt med hjälp av vissa
kemikalier, som låta träets struktur framträda i ytan.
Bindemedel.
Sedan gammalt användes som bindemedel i främsta rummet feta,
täckande oljor, vidare hartser, nitrocellulosa, klorkautschuk och asfalt,
vilka alla äro olösliga i vatten. Vattenlösliga bindemedel äro kalk, lim,
kasein, vattenglas m. fl.
Linolja är det ojämförligt vanligaste bindemedlet. Den användes så
väl rå som kokt. Av linoljan erhålles genom långvarig upphettning
standolja, som är tjockflytande och löses i organiska lösningsmedel.
Kinesisk Iräolja ger tillsammans med vissa syntetiska hartser hastigt
torkande fernissor.
Hartser kunna indelas i naturliga och syntetiska. De förr mycket
använda naturliga hartserna kolofonium och schellack ersättas nu i
mycket stor utsträckning av syntetiska hartser, vilka ofta ha överlägsna
egenskaper.
Nitrocellulosa utgör bindemedlet i de s. k. cellulosalackerna, vilka i
stor utsträckning begagnas på träylor. De torka synnerligen snabbt.
Klorkautschuk är ett nytt material, som särskilt utmärker sig genom
utomordentlig motståndskraft mot kemikalier, såsom syror och
alka-lier. Den är därför det givna bindemedlet vid målning av många
kemiska industrier.
Asfaltlacker ha fått en viss användning som rostskyddsfärger och
som skydd mot kemikalier, men kunna icke sägas vara särskilt
effektiva.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
