Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadens uppförande - 117. Bärande stomme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadens uppförande
Vid konstruktioner med mindre spännvidder begagnas så gott som
undantagslöst helvalsade balkar av standarddimensioner. Dylika
användas även för vertikala element, som förr gärna utgjordes av
gjut-järnsrör, vilka emellertid erbjödo vissa svårigheter vid transporter och
infästningar på grund av skörhet och svårbearbetbarhet.
Vid större spännvidder och belastningar begagnades förr alltid
nitade konstruktioner, antingen i form av fackverk eller massiva balkar.
Numera har genom svetsningsteknikens fullkomnande svetsningen
vunnit betydande terräng på nitningens bekostnad. Härigenom
uppnås icke oväsentliga material- och kostnadsbesparingar jämte fördelar
av elegantare utförande och förenklat underhåll. Det måhända
allvarligaste hindret för svetsningens frammarsch har varit
svårighe-len, för att icke säga omöjligheten att effektivt kunna kontrollera det
färdiga arbetet. Även detta hinder synes nu emellertid vara undanröjt,
sedan röntgenkontroll av svetsfogar allmänt införts i vårt land.
Ett mycket vanligt byggnadssätt är kombination av horisontella
järnbalkar med pelare av betong; det omvända förfarandet hör till
ovanlig-heterna men har icke desto mindre tillämpats vid ett antal större
byggnader.
Några bilder av byggnader under utförande med järnstommar av
olika typer återges i fig. 204—208.
Byggnader av armerad betong, vilka genom
betongbyggnadsteknikens stora framsteg på senare år blivit i hög grad fulländade, torde
vara de för industribruk lämpligaste och oftast förekommande. Deras
fördelar äro bl. a. stor brandsäkerhet samt stor livslängd, trots ringa
underhållskostnader. En nackdel, som särskilt gör sig gällande vid
flervåningsbyggnader, är den långa byggnadstiden.
Det vanligaste konstruktionssystemet för betongbyggnader är
fristående pelare med därå upplagda horisontella balkar, vilka
sinsemellan förbindas och uppstyvas medelst med balkarna sammangjutna
betongplattor. I ytterväggarna kunna pelarna utbytas mot
sammanhängande betongmurar, varigenom en eventuell ombyggnad dock
försvåras, då armerad betong är mycket svår att riva. I stället för balkar
och plattor kunna bjälklagen utbildas som s. k. pelardäck, varigenom
man får en plan takyta, som endast störes av pelarhuvudena.
Med ovanstående konstruktionssystem kunna endast måttliga
spännvidder uppnås. Önskar man större fria ytor, kunna
valvkonstruktioner användas, antingen i form av betongbågar med plattor på vanligt
sätt eller också i form av de på senare tid allt vanligare
skalkonstruktionerna. De sistnämnda kännetecknas av att en i förhållande till
spännvidden synnerligen tunn betongplatta, ofta endast 6—10 cm
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
