Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadens uppförande - 118. Yttertak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadens uppförande
De viktigaste takformerna äro: det plana taket, pulpettaket,
sadeltaket, sågtaket samt det välvda taket, se fig. 215. Vilken takform som
skall användas är en fråga, som måste bedömas från fall till fall. Ur
kostnads- och värmeekonomisk synpunkt bör ett tak med
jämförelsevis svag lutning väljas, då takytan och den döda byggnadsvolymen bli
små, medan ur belysningsteknisk synpunkt sågtaket är det
fördelaktigaste, då de branta takfallen genomgående kunna förses med fönster.
För att icke arbetsplatserna skola generas av för mycket solljus,
placeras sågtaksbyggnaden helst så, att fönstren ligga mot norr eller i
nordlig riktning. F2n nackdel med denna taktyp är i vårt klimat, att
det bildas fickor, där snö och is kunna samlas och där tätningarna
alltid bli svårlösta problem. Fönstren måste sluta ovanför
ränndalarna för att ge plats åt avloppsrännan. Vid de övriga takformerna kan
man emellertid erhålla överljus genom anordnande av lanterniner,
vilka då antingen placeras i taknocken i dennas längdriktning eller också
ute på takfallen parallellt med dessa. Lanteminerna böra förläggas
i riktningen norr—söder, så att glaspartierna vetta mot öster och väster.
Takstommen.
Takstommen sammanhänger med och vilar på byggnadens stomme.
Den utgöres vanligen av samma material som denna. Parallellt med
byggnadens längdriktning läggas åsar, vilka för spännvidder mellan 3
och 6 m vanligen utgöres av enkla träreglar resp, järnprofiler,
medan man vid större spännvidder får övergå till sammansatta balkar av
principiellt samma konstruktion som de primära takstolarna. Vid
mycket stora spännvidder för åsarna inläggas på dessa ofta ännu en omgång
bärande element, nämligen sparrar, som placeras parallellt med
takfallet.
T akbeläggningen.
Takbeläggningens uppgifter äro att uppbära taktäckningen samt att
vara värmeisolerande, brandskyddande (helst) samt eventuellt utgöra
skydd mot luftangrepp.
Är stommen av trä göres takbeläggningen vanligen av 1" brädpanel.
Särskild värmeisolering åstadkommes genom ytterligare en panel på
undersidan av åsarna. Isoleringen ökas genom pappbeklädnad. Det
är av vikt, att slutna rum under taket förses med
ventilations-öppningar, då risk för kondensation och åtföljande röta annars före-
24 — Verkstadsboken III.
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
