Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadens uppförande - 129. Intern transport - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industribyggnader
129. Intern transport.
I stort sett kan en fabrikationsprocess indelas i två huvudgrupper av
operationer, nämligen tillverkning i och vid de olika maskinerna och
transporter till och från maskinerna. Det är således lika viktigt, att
lämpliga transportanordningar stå till buds, som att maskinerna äro
rätt konstruerade och betjänade.
Här kommer endast att lämnas en synnerligen kortfattad översikt
av vid verkstadsbyggnader förekommande transportmedel, som
närmare behandlas i kapitlet Transportanordningar i verkstäder.
Ifrågakommande transportmedel kunna indelas i kontinuerligt och
diskontinuerligt arbetande. Till den förra gruppen höra rem-, platt-,
kätting-, rull- och skraptransportörer, olika slags elevatorer,
rutsch-banor m. m. Till den senare höra kärror, decaeuvillevagnar och
elektriska truckar samt, som en särskild avdelning, hissar, kranar, traver
-ser och telferanläggningar.
Då en del av sistnämnda anordningar ofta på ett avgörande sätt
inverka på utformningen av byggnaden i allmänhet och den bärande
stommen i synnerhet, skall här ägnas dem några rader.
Traverserna äro de viktigaste transport- och lyftanordningarna i
fabriker och verkstäder. De gå på räls, upplagda på väggkonsoler eller
pelare, och kunna oftast helt bestryka ifrågavarande lokal. Genom
deras vanligen avsevärda lastförmåga inkomma stora vertikala och
horisontala krafter på byggnadsstommen. Det är viktigt, att icke minst
de sistnämnda, huvudsakligen bromskrafter, medtagas vid de statiska
beräkningarna. En särskild typ av kranar att nämna i detta
sammanhang är konsolkranen, som är särskilt vanlig i gjuterier. Härigenom
införas icke obetydliga horisontalkrafter till byggnadsstommen, vilka
kunna verka avsevärt fördyrande på byggnadskostnaderna.
Litteraturförteckning.
Jensen: Projektering og bygning av Fabrikker, Köpenhamn 1935.
Hökerberg: Husbyggnad I/II, Stockholm. 1937, 1939.
Maier-Leibnitz: Der Industriebau I, Berlin 1932.
Heideck och Leppin: Der Industriebau, II, Berlin 1933.
Buff: Werkstattbau, Berlin 1931.
Atkins: Factory magagement, New York 1926.
Vübrandt, Chemical engineering plant design, New York 1934.
Hahn m. fl.: Fabrikbau, Berlin 1930.
Statliga cement- och betongbestämmelser, Statens off. utredningar 1937: 17.
Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk, Statens off. utredningar
1938: 37.
Industrikommissionens betongtekniska anvisningar nr 1—5, Stockholm 1941.
Statens Provningsanstalts meddel. nr 33: Hussvampen och konservering av trä mot röta.
Statens Provningsanstalts meddelande nr 66: Av Statens Provningsanstalt godkända
byggnadskonstruktioner i de olika brandtekniska klasserna.
Luftskyddsinspektionens anvisn. nr 6 (för anordnande av skyddsrum), Stockholm 1940.
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
