Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppvärmning och ventilation, av Tage Sundstedt - Värmebehov - 132. Val av väggmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppvärmning och ventilation
enär kroppens värmestrålning mot väggen ökas allteftersom väggens
yttemperatur blir lägre. Är yttemperaturen tillräckligt låg i förhållande
till rumsluftens fuktighetshalt, d. v. s. ligger under daggpunkten,
kommer kondensering att ske, och väggen »fuktar».
Vägg av vanligt rödtegel har relativt stor
värmemagasineringsför-måga och erbjuder därför en viss tröghet mot hastiga
temperaturvariationer. På grund härav bör, som tidigare nämnts, lägsta
3-dygnsmedelvärdet av yttertemperaturen för orten läggas till grund
för transmissionsberäkningar.
Porösa byggnadsmaterial, såsom trä, högporöst tegel, gasbetong
m. fl., ha på grund av sin ringa vikt betydligt mindre
värmekapacitet och följa därför på ett helt annat sätt ytterluftens
temperatur-variationer, varför en kortare köldknäpp gör sig betydligt mera
gällande vid byggnader, där väggarna äro utförda av dylikt material.
Som ledning för valet av lämpliga ytterväggar för byggnader i
olika landsdelar inom Sverige kan tabell 68 tjäna. Tabellen gäller för
väggar i skyddat läge samt med normal fuktighet. Vid utsatt läge bör
en väggkonstruktion med lägre k värde väljas. För verkstadslokaler,
lager etc. med lägre temperatur än F 18° kan ett högre A-värde vara
lämpligt.
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
