Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppvärmning och ventilation, av Tage Sundstedt - Apparater och armatur - 139. Värmeledningspannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apparater och armatur
mes efter det maximala värmebehovet per timme, varvid
magasins-eldade pannor kunna beräknas avge 7 000 ä 8 000 kal/tim per m2 eldyta.
Den erforderliga eldytan fördelas på två eller flera pannor.
Härigenom kan anläggningen arbeta med bättre effekt, då eldytan kan
avpassas i förhållande till anläggningens värmebehov vid olika
ytter-temperaturer. Vid kokseidade pannor är verkningsgraden högst vid
en belastning av mellan 4 000 och 7 000 kal/tim och m2 eldyta.
Fig. 272. Värmeledningspanna av
smidesjärn för magasinseldning med
stenkol.
Fig. 273. Varmvattenpanna av
smidesjärn, PARCA-RECK, anordnad
för kokseldning. Vid stoker eller
oljeledning borttages rosten.
Av stor vikt för pannanläggningens funktion är att skorstenen är
rätt dimensionerad och så utförd, att tillräckligt drag erhålles för
förbränningen. Ändamålsenligaste sektionsarean för rökkanalen är
kvadratisk eller cirkulär. Vid rektangulär form bör större sidans längd
ej överstiga dubbla mindre sidans. Alltför tillplattade kanaler
erbjuda för stort motstånd för rökgaserna och äro svåra att sota rena.
Skorstenspipan skall uppdragas rak och utan förändringar i sektionen.
Skorstensarean vid kol- och kokseidade pannor beräknas efter
formeln
A = -7= • O,o3 ................................. (4)
V H
där
A = skorstensarea i cm2
W = pannornas maximieffekt i kal/tim och
// — skorstenens höjd i meter.
Formeln gäller icke för skorstenar med mindre höjd än omkr. 10
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
