Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vatten- och avloppsanläggningar, av Tage Sundstedt - Avloppsledningar - 153. Huvudavloppsledningar och reningsanläggningar - 154. Lagbestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avloppsledningar
rening i recipient genom att aeroba bakterier under förbrukning av
syrgas nedbryta vattnets organiska föroreningar.
Av de biologiska reningsmetoderna äro ängsbevattning, droppfilter
och aktiverat slam-förfarande de vanligaste.
Ängsbevattning fordrar stora arealer samt ställer sig dyrbart i drift.
Vid droppfilter ledes det från avsättningsbassängen avgående
vat-net över en ett par meter tjock filterbädd av sten, slagg, koks eller
dylikt, lagd så, att största möjliga luftberörda yta erhålles. På
filtermassans alla beröringsytor för avloppsvattnet bildas snart ett
slamlager, som utgör en ypperlig växtplats för de aeroba bakterierna. Vid
en viss tjocklek lossna slamflagor, vilka följa med det avgående
vattnet, varför en eftersedimentering bör ske i en avsättningsbassäng.
Medelst ovan angivna reningsförfaranden erhålles emellertid icke ett
sterilt avloppsvatten. Avser reningen även att oskadliggöra
sjukdoms-bakterier, måste avloppsvattnet behandlas med något
desinfektionsmedel, vanligen klor. För effektiv sterilisering erfordras avsevärda
mängder klor, 5—30 gr per m3 avloppsvatten, beroende på hur långt
föregående rening är driven. Även för större samhällen kommer
klo-rering till stånd endast i undantagsfall, t. ex. vid epidemier.
Avloppsvatten från industrianläggningar innehåller ofta
föroreningar, som äro lösta i vattnet och som icke kunna avskiljas vare
sig i avsättningsbassänger eller filter. Kunna dessa föroreningar
förutsättas vålla sanitära olägenheter eller skada fiskbeståndet, bör från
fall till fall en sakkunnig utredning göras, huru lämpligast bör
förfaras med avloppsvattnet, innan det utsläppes i ett vattendrag.
Vidtagas erforderliga åtgärder redan vid anläggningens projektering, löses
frågan i allmänhet på ett ändamålsenligare och billigare sätt, än om
den uppskjutes tills åläggande från myndigheterna föreligger.
154. Lagbestämmelser.
I hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919 (S. F. 1919- nr 566) jämte
tillägg av den 19 juli 1941 (S. F. 1941- nr 655) finnas bestämmelser
beträffande avledande av spillvatten samt anordnande av
avloppsledningar och stipuleras däri bland annat följande.
Kap. 1 omfattar bestämmelser för stad och vissa stadsliknande
samhällen samt kap. 2 bestämmelser för landsbygden. I vad avser
förordningarna beträffande avloppsledningars anordnande och
utförande gälla i stort sett samma bestämmelser i båda kapitlen.
I varje stad eller stadsliknande samhälle samt i varje kommun
skall finnas en hälsovårdsnämnd, som det bland annat åligger att
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
