Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månan, som är Jordens biplanet, är
henne närmast. Det är altså ej underligt, att vi
noga känna beskaffenheten af dess yta. Med
blotta ögonen kunna vi urskilja dess dunkla och
klara flackar [1], och genom medelmåttiga
Tuber synes den vara med mångfalldiga olikheter
upfyld. De ljusa delarne tyckes bestå af
klippor och berg, och de dunkla hafva blifvit
hållna för Haf, men nu anser man dem med mera
skäl som stora slätter, hvilka enligt deras natur
icke kunna så lifligt tillbakakasta Solens ljus.
Man har äfven observerat flera klara strimmor
och fördjupningar på dessa rymder, hvaraf kan
slutas att de icke äro Haf. I de klart lysande
delar finnes öfveralt en utomordentlig mängd,
merändels runda, med klara ringar eller berg
omgifna dälder, eller krater-lika fördjupningar [2],
upphöjda tracter, bergskedjor och därimellan
liggande dalar m. m,, af hvilka de förra efter
Månans afstånd från Solen, dess ytas ställning
mot solsidan, kasta skuggor på de lägre delarne.
Astronomerna hafva funnit några af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
