Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Vistande i Montevideo och Buenos Ayres. Segling genom Magalhaens sund - II. Buenos Ayres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 TREDJE BREFVET. .
och England voro fiender, framkastades först i det
sednare landet idéen att emancipera Spaniens
amerikanska besittningar och göra dem oberoende af
moderlandet. Engelsmännen togo fyra spanska
fregatter utanför Cadix’ hamn, landstego i
Plata-provinserna, intogo Buenos Ayres, men utdrefvos åter
derifrån af en fransman, Liniers, som 1807 utnämndes
till vicekonung. Året derpå eröfrade engelsmännen
Montevideo och kolonien Sacramento, och gjorde nu
anstalter att återtaga Buenos Ayres, men blefvo den
9 Juli 1808 under Whitelock i grund slagne och
förlorade dervid 3500 man och alla sina fanor, om
hvilka jag förut nämnt, att de nu hänga såsom
troféer i katedralens skepp. Buenos Ayres’ invånare
bevisade härvid ett förtviflans mod, och det gör en
godt i bröstet att läsa och höra, huru en fosterländsk
enthusiasm eldade alla till en ädel förtviflans
hjeltemod, huru från alla ställen qvinnor, gubbar och
barn deltogo i striden »pro aris et focis» och från
alla kanter nedkastade förstörelsemedel öfver de
inbrytande fienderna. Liniers, som för andra gången
räddat staden, blef dock snart, på föranstaltande af
den spanske generalen Elio, hvilken hade huserat
i Montevideo, tvungen att begifva sig i landsflykt,
liksom i fordna tider Athens hjeltar.
Emellertid hade denna strid medfört den verkan,
att Buenos Ayres, den förut svaga, af inre
oroligheter sönderslitna kolonien, hade pröfvat sina egna
krafter, dess medborgare känt fosterlandsandan låga
i sina bröst, sett stora män uppträda ibland sig och
smakat nöjet att kunna hjelpa sig sjelfva, att vara
sig sjelfve nog. England slöt väl 1809 fred med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
