- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 1. Madeira och Sydamerika /
215

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppehåll i Ecuador och Nya Granada - I. Ecuador

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ECUADOR. 215

het, stod jag der helt obeslutsam, tills min värd, en
hattmakare, lade sin breda hand på min rygg, böjde
ned den i en nog krökt ställning, och på samma
gång presenterade mig min mössa, som han lyft af
min hjessa. Processionen tog in på en annan gata
(att gifva en döende den sista smörjelsen), folket
steg upp, korsade sig, torkade sig och skrattade och
väsnades ånyo; och äfven jag återtog snart mitt
normala tillstånd.

Staden eger intet hotell eller värdshus.
Sällsyntheten af främmande besökare har ej ännu gjort sådana
nödvändiga. Jag och Dr Kinberg räddades dock undan
vår förlägenhet för logis af en tysk, som gästfritt inbjöd
oss att taga till godo med hans hus.
Gästvänligheten var väl god, men vår boning ingalunda yppig.
Vi lågo i hängmattor — dessa äro här allmänt
brukliga och man ser dem öfverallt svänga — uti hans
magasin, på hvars väggar enorma kakerlackor och
»väggmadamer», af mer än tums storlek, höllo
trefligt sällskap med gigantiska spindlar och skorpioner.
Under hela vår långa färd hafva, som du af denna
säkert något enformiga berättelse sett, inga äfventyr
mött oss, intet som ens deraf kunde innebära en
tillstymmelse; men jag kan ej neka, att när jag låg här
om nätterna och undrade, om inga af det hedervärda
sällskapet skulle göra min hängmatta den äran, jag
ansåg min belägenhet midt ibland skorpionerna litet
äfventyrlig. Dock hände Gudilof intet af vigt äfven
här, och vi hade allt skäl att vara belåtne med vår
värd och vår boning, då vi på den sednare blott
fästade anspråket att erhålla kroppslig hvila.

Guayaquil hade under vår dervaro ett särdeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 19:16:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free