- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 2. Kalifornien och Oceanien /
27

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Galapagos- och Sandwhichsöarne - I. Resa till och uppehåll vid Galapagos-öarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GALAPAGOS-ÖARNE. 27

och har emedlertid knappast mer än 15 af det
växtantal, som är kändt t. ex. från Sandwichsöarne,
och till och med ett betydligt mindre än de sterila,
ännu nästan oundersökta Cap Verdöarne. Detta
orsakas till hufvudsaklig del af det aflägsna
afståndet från närliggande kontinenter, och häraf blir åter
en följd, att dess skaplynne är så märkvärdigt, dess.
egendomlighet så stor.

Denna egendomlighet visar sig
hufvudsakligenderi, att af de 253 phanerogamer och ormbunkar, som
här växa, äro 123 för dem alldeles egendomliga, de.
öfriga 130 deremot tillkomna annorstädes ifrån. Af
dessa sista har största delen (om ej alla) kommit
från det 600 eng. mil aflägsna Amerikas fastland,
och deraf allra störstadelen ifrån de Westindiske
öarne, de södra Förenta’ Staterna och kusterna vid.
Mexicanska viken. Då det är bekant, att Anderna.
genom hela Amerika uppställa en den skarpaste.
skiljemur mellan den östra och vestra Floran, så.
är det klart, att endast på ett ställe kan den
sednare vandra öfver till den förra, nemligen der dessa
Ander sönderbrytas och upphöra, hvilket är vid
Panamanäset. Härifrån hafva de utvandrat i det
de följt med en varm hafsström, som härifrån
tager sitt lopp söderut. Ty medan, som förut nämndt
är, den Antarctiska strömmen från Cap Horn vid
Payta på Perukusten böjer sig fram mot
Galapagosöarne och gör vattnet på de sydligare af dem kallare
och klimatet svalare, så märker man de norra
öarnes kuster ofta 10 grader varmare än de andras.
Luftströmmar, fåglar och sjelfva. menniskan ha
slutligen i ganska väsendtlig mån bidragit att öfverflytta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 19:17:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free