- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 2. Kalifornien och Oceanien /
65

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Galapagos- och Sandwhichsöarne - II. Sandwhichsöarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SANDWICHSÖARNE. 65

innerligen inbjundande ut mot oss sina hesperidiska
frmkter. Detta var ock för myeket för min
beskedliga Fyrmössa, som, vig och rask som han alltid
var, hoppade öfver den kullfallna stengärdsgården
och plockade i sin blå-skjorta så pass mycket, att
vi deraf erhöllo den yppersta saft att förvandla
bäckens vatten i läskande lemonad. — Vi fortsatte
vandringen, utstodo dagens tunga och hetta,
återvände trötta om qvällen och ville ånyo skörda af
det läckra apelsinträdet; men i detsamma min
båtsman stod sysselsatt med inhöstningen, framsprang
en engelsman och dref med hugg, slag och ännu
rysligare eder fruktplockaren från trädet. Nu
börjades ute på gatan en gräslig scen; inspektoren på
egendomen — ty det var han — yrkade ersättning
af 1000 dollars (4000 rdr) för egobrott, fängelse
för stöld — &c. All protest om ovetenhet, om
obrottsliga afsigter, allt skadeståndsanbud var
förgäfves. Han kastade sig upp på en häst,
galopperade till Honolulu, församlade polisen, och när -vi
kommo dit, motades vi in i en gata, som direkte
bar till — kurran. Mina båtsmän kafla upp
skjortärmarna och bereda sig till en svensk konversation
med herrar lagkarlar; jag söker med möda afstyra
dem, och lyckas slutligen förmå anklagaren,
polismännen och hela skocken af församlade kanaker att
följa med mig till vår konsul, der allt ändades i
en vänlig uppgörelse. — Morgonen derpå uppsöktes
jag af egaren till det plundrade apelsinträdet, som
urskuldade sig för sin inspektors brutalitet, och
anhöll att få skölja ned förtreten i några glas, tömda
hemma hos honom vid ett läckert middagsbord! —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 19:17:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free