- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 2. Kalifornien och Oceanien /
129

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kalifornien - II. I Guldregionerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULDREGIONERNA. 129.

lägsna staden Coloma, hvaromkring de flesta och de
mest olikartade gräfningarne skulle bedrifvas. Plats
anvisades mig i en förbålt elegant täckvagn, ej olik
våra förnäma sjuglasvagnar, inuti beklädd med
purpursjagg och utvändigt målad i rödt med allehanda
granna insignier. I början tycktes jag ensamt få
njuta af alla de agrementer, som lockat mig öfver
till »the peoples opposition line»; men jag fann snart
att jag kommit i en lejongrop. Vi foro nemligen
omkring till jag tror stadens alla »grogshops» och
upplockade den ena ruskiga passageraren efter den
andra, tills jag omsider befann mig inklämd mellan.
tvenne oborstade amerikanare. Den ene af dessa hade
väl höflighet nog att ej sända sina utgjutelser ur
munnen direkte förbi min näsa ut genom fönstret;
men hvar gång saliven blef honom för tjock i
svalget, högg han mig i nacken för att bakom mig
urladda sig, hvilken för min person föga trefliga
manöver till min plåga förnyades minst hvar tredje
minut, så att jag for som en ofrivillig perpendikel
fram och tillbaka under hela färden.

Efter att hafva kört ikull en mjölkkärra, hvars
ena hjul krossades, utan att min kusk dervid fästade
ringaste uppmärksamhet, lemnade vi ändtligen
Sacramento och satte ut på vår långa färd. De första
30 (eng.) milen passerade vi en enda oöfverskådlig.
slätt, jemn som en hafsyta, sparsamt betäckt af
gulnad eller uppbränd vildhafra samt resliga ekar, men
icke desto mindre längs vägen fullsatt af landtliga.
värdshus med de mest prunkande namn, och hvarest
alltid törstande tycktes läska sina strupar med något
stärkande fluidum. Det är sannt, här supes icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 19:17:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/2/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free