Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kalifornien - II. I Guldregionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBREGIONERNA. 179
Under tiden hade en massa utländningar inkommit i
landet, mest engelsmän och nord-amerikanare; en
revolution utbröt 1836, hvarmed planen tvifvelsutan
var att proklamera Kaliforniens oafhängighet, men
hvilken förvreds dertill, att några enskilda, äregiriga,
särdeles Alvaredo, svingade sig upp till makten och
begagnade sig af alla dess fördelar. Under uppgirt,
att de allt talrikare blifne utländningarne förehade en
komplott till kullstörtande af den »bestående
ordningen», såsom tyranniet och godtycket äfven här
kallades, förjagades en del af dessa, en annan
mördades gräsligen, och den största delen bortsläpades
under ohyggliga marter och lidanden. Detta gaf första
anledningen för de utländska makterna att blanda
sig i Mexicos styrande och öfverherrskap öfver
Kalifornien, och när sedermera texikanska kriget utbröt
och afslutades, fordrade Nordamerika landet såsom
en med sig införlifvad provins (1847).
Vid tiden för guldets upptäckande beboddes
Kalifornien knappast af 15,000 invånare. Någon
handel fanns icke, utom närmast kring kusten; det
inre af landet låg oodladt och öfverlemnadt åt de
kringströfvande indianerna, som der ostörda tågade
omkring. Men redan efter få veckor hade mera än
5000 minare strömmat dit, och man torde ej taga
till för mycket, om man nu uppskattar dem till två
millioner. Med året 1849 började amerikanarne
öfvergå slätterna, Mexicos höjder eller Panamanäset,
medan en stor del kommo kring Cap Horn, och
innan kort hörde man alla berg genljuda af pickans
slag, cradlens rassel och vattnets forsande i
longtoms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
