- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 2. Kalifornien och Oceanien /
187

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Oceaniens öar - I. Återkomst till Sandwhichsöarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTERKOMST TILL SANDWICHSÖARNE. 187

återstående distanser, man ilar med tanken framåt,
tills den stannar vid resans mål, hemmet, som är
och förblir refrängen i våra gladaste sånger,
centralpunkten, hvarikring samtal och drömmar vända sig.
Vid denna tid ses skansdäcket upptaget af motionerande
och samspråkande före middagsstunden, som ånyo
tillkännagifves kl. 1/22 af flöjttonerna, hvarvid man
snabbt samlas att stärka sina lifsandar med den
svenska snapsen och hvad »mamma» för öfrigt kan
hafva åt sina matfriska pupiller, hvilkas mod utan
dessa uppfriskningsstunder skulle sjunka under
nollpunkten. Som det är mycket farligt att omedelbart
efter en god middag anstränga sig öfver höfvan,
tänder man sin cigarr och slår sig ned i
agruptiska förhållanden» kring spelet och öppnar sitt-
sinnes och sin muns förrådshus till det gemensamma
bästa. En del fortfara att hålla dessa sina cirklar
tillsammans en god stund, en annan del
sysselsätter sig på annat håll, en tredje — och det är
nära nog den största — försvinner att »skrifva i
journalen», som det heter ombord, eller att »taga
sin siesta», som man säger i Spanien, och-komma
först åter till syns, »när det börjar att skumma på»,
då man tager sig en qvällsvardspromenad på däck;
och aldrig förglömmande Vitalis’, sats, »att uti ätande
och drickande finns ännu något qvar af den götiska
kraften», afslutar man sin dag med en kopp té.
Dock ej afslutar; ty hvar och en som älskar att se,
huru stjernorna tindra och månen blänker
melankoliskt kärleksfullt, och känna vinden sända sina
svala fläktar, stiger gerna upp på däck och kastar
en blick än till det skummiga, djupa hafvet, hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 19:17:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free