Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 ELFTE BREFVET.
kineserne graden af lärdom på visst sätt efter den
mängd af bokstäfver man kan. Jag hörde en katolsk
prest bekänna om sig, att han på fyra år ej hade
medhunnit flera än 400.
Folkundervisningen står i Kina på en hög stånd-
punkt. Alldeles otroliga summor användas derpå;
ty lärdomens aristokrati är den enda , som här
erkännes. Der ges ingen annan adel, än kunskapr- e
nas och snillets ; börden och rikedomen hafva i sta-
ten ej synnerligt att betyda. Den obskuraste och
fattigaste kan med vetenskapernas fackla belysa sin
bana till de högsta äreställen, då deremot okunnig-
het, lättja och ohåg för vetande ådraga allmänt för-
akt och anses utmärka en uselhet, som gör hvarje
fortkomst i embeten eller anseende absolut omöjlig.
Undervisningen i Kina delar sig sjelfmant i 2:ne
delar. Den förra afser den elementära och består i
läsa och skrifva. I den deltager större delen af be-
folkningen ; offentliga skolor finnas visserligen ej,
men på skollärare är ingen brist, ehuru deras ställ-
ning ingalunda är lysande eller afundsvärd. För-
mögnare personer slå sig tillsammans och hålla bättre
aflönade privatlärare. Qvällsskolor finnas för arbe
tare ; men de fattiges barn växa i allmänhet upp
utan ringaste undervisning. Den sednare, eller den
högre lärdomen, består uteslutande i ådagaläggandet
af insigt i de gamla skrifterna och förmåga att
kunna återgifva deras reda och skönhet i egna af-
handlingar. Härföre anställas årligen i distrikts- ,
provinsstäderna samt i Peking vissa mycket stränga
pröfningar bestående i themaskrifning, der de appro-
berade stiga från den ena graden till den andra. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
