Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Filippinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANILA. 189
tobaksbladen jemna och släta, och veckla ihop dem,
och suga dem i hvardera ändan för att känna om dẻ
hafva öppning, och skära af dem med sax för att
gifva den för Cortados eller Cherutten vanliga Manila-
fasonen, och prata, sjunga, stoja, allt så hödljudt
och så gladt, särdeles vid en främlings inträde, att
man är färdig tro sig mista all hörsel och besinning.
Arbetstiden slutar redan kl. 4 e. m., och då är det
i sanning ett kosteligt skådespel att se alla fruntim
ren strömma tisslande och tasslande från sina salar
och derutanför ila att möta en vän, fader, broder
eller älskare.
Det är verkligen ett eget välde Spanien utöfvar
öfver denna sin koloni. Den upptäcktes, såsom jag
nyss nämnt, af Magalhaens, och det spanska guver
nementet grundlades 1517 ; men sina fri- och rättig
heter, i likhet med konungarikets andra städer, fick
ej Manila förr än 1638. Af Spaniens alla utländska
besittningar hafva Filippinerna kostat detsamma minsta
blod och arbete. Det fann der ett fredligt, välsin
nadt och godmodigt folk, med hvilket amalgamatio-
nen gick lätt för sig. Roflystnaden eggades ej till
de vanliga onaturliga grymheterna af några rikedo
mar på den bländande, förförande gula metallen.
När 1565 under Philip II:s regering (derifrån nam-
net) Velasco först tog ögruppen i besittning för span-
ska kronan och der anlade kolonien, styrdes dess
grundsatser helt och hållet af de munkar och fäder,
som medföljde expeditionen och gåfvo eröfringen en
mera fredlig karakter. Också torde ingen koloni så
hafva sammansmält med moderlandet som denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
