- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 3. Australien, Kina, Ostindien och Cap /
248

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Singapore, Java och Keeling-öarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 TRETTONDE BREFVET.
des dock så, att de ansågos afsatta på kanterna af
öppningar på i hafvets djup befintliga f. d. eldspru-
tande berg, hvilka antingen icke höjt sig till hafs-
ytan eller ock sjunkit under densamma. Men Darwin
har uppvisat, att korallrefven hos alla tre slagen bil-
dats på samma sätt ; nemligen att de börjat bildas
ungefärligen först vid 120 fots djup, och att seder-
mera de berg, hvartill de gestaltat sig, sjunkit i
hafvets sköte, somliga mera, andra mindre, andra
nästan alldeles icke. Detta är bland annat tydligt
deraf, att man finner många medelbildningar mellan
rena atoller och barrierref, sådana nemligen, der in-
nti lagunen finnas ytterst låga, öfver vattenytan upp-
stående bergspetsar, och sådana der dessa äro högre.
Utöfver hela Stilla och Indiska hafvet, längs Indiska
halfön (Malediverna och Lakediverna) , invid Nya
Hollands nordöstra kust (hvarest på ett afstånd af
20 till 70 mil löper ett 1000 mil långt ref), ända
till Madagaskar, på en sträcka således större än hela
Asien och Europa tillsammantagne, har sålunda fan-
nits en kontinent eller åtminstone en bergskedja, af
hvars i det fördolda sjunkna spetsar vi se de eviga
spåren i korall-öarne, frukten af myriader smådjurs
eviga, rastlösa, underbara arbete.
Ibland de med dessa bildningars historia för-
enade omständigheter, på hvilka jag här icke kan
hafva för afsigt att närmare ingå, bör jag dock icke
förbigå naturen af den kanal, medelst hvilken man
inkommer i lagunen. Der klippöarne äro höga,
Iemna molnen, som vanligen stryka lågt ned på de-
ras spetsar och kammar, upphofvet till talrika bäc-
kar och floder, som utströmma i lagunen, och då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 21:48:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free