Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Söderhafvets invånare. Mauritius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERHAFVETS INVÅNARE. 255
3.
Det är väl sannt, att man i geografiska läroböc-
ker plägar skilja mellan Ostindiens och Stilla haf-
vets ögrupper och icke under namnet Polynesien in-
nefatta de förra. Och detta skiljande synes ock af
flerfaldiga naturhistoriska skäl lämpligt ; de ostindi-
ska öarne, som egentligen så kallas, hafva med Oce-
aniens öfriga helt olika Flora och Fauna, både ri-
kare, mångfaldigare och skönare ; och i geologiskt
hänseende kan tilläggas, att dessa förete en stor
kedja ännu verksamma vulkaner, medan den förras
eldgap nu slumra i hafvets djup, några få, små öar
undantagne. Men då det vid en blick på deras be-
folkning visar sig, att densamma, i allmänhet taladt,
utgör en enda stam, delad i mer eller mindre märk-
bara, med hvarandra sammanhängande grenar, torde
det kunna försvaras, att man i etnografiska fram-
ställningar ej åtskiljer hvad naturen uppenbarligen
förenat. Härvid kan jag icke nedskrifva något nytt;
jag följer hufvudsakligen Durmont d’Urville, som
först 1832, efter sin upptäcktsresa, var i tillfälle att
på ett fullständigare sätt vetenskapligt belysa detta
ämne. I sednare tider vet du väl , att genom fler-
faldiga nya expeditioner detsamma erhållit många
vigtiga tillägg i specialiteter om de särskilda ögrup-
pernas seder och bruk, men de af honom tecknade
grunddragen qvarstå dock i hufvudsaken erkända.
Och något annat än grunddrag kan jag naturligtvis
ej här afse, särdeles sedan jag vid hvarje af oss be-
sökt ställe redan förut gifvit de skildringar om fol-
ket, till hvilkas sammanfattande vårt korta uppehåll
och mina få iakttagelser lemnat tillfälle.
Det är, i största allmänhet taladt, egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
