Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Söderhafvets invånare. Mauritius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 FJORTONDE BREFVET.
diga fikonträd af det heliga slaget, och som min
värd här var en inföding, samt af själ och hjerta
fransyskt sinnad och dessutom en ganska rik patron,
som lefvat länge och mycket med i sitt ölands om-
skiftelser i detta århundrade, så regalerade han mig
med en mängd resonnemanger öfver ön, dess historia
och närvarande tillstånd, som för mig voro särde-
les upplysande och intressanta, ehuru ej kan nekas
att de föreföllo något ensidiga. Efter att här hafva
inhemtat tröst och styrka efter den förflutna dagens
mödor och vedervärdigheter, aftågade vi tidigt på
följande morgon, just som solen steg upp och spred
sin glans öfver bergen och fälten, samt bestego åter
igen samma bergväg, på hvilken vi dagen förut ned-
kommit. Hunnen till höjden af bergryggen, tog jag
af till höger genom en vidsträckt skog, som be-
klädde öfversta hjessan af åsen, der det var högst
intressant att se vegetationens märkbara förändring
med tilltagande höjd. Träd och praktfulla blom-
mor och glänsande blad, palmlika ormbunkar med
höga, smärta, fjälliga stammar och en yfvig fördelad
bladkrona i toppen, välluktande orchidéer på mar-
ken och trädstubbarne samt många andra för mig
nya och ljufva skönheter ur Floras rika smycke
omgåfvo mig här i tät blandning, och mildrade -
så vidt de förmådde vägens besvärlighet, som
ofta måste uthärdas genom intrasslade busksnår och
öfver ruttnande trädstammar. Snart nådde jag spet-
sen, som genom sin likhet med en tumme gör skäl
för namnet Le Pouce, och lyckades att krafla mig
upp på toppen deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>