- Project Runeberg -  En färd genom verldsrymden /
38

(1879) [MARC] Author: Hjalmar Strömer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

År 137 f. Kr. varsnades tre kometer af hvilka en tycktes
sätta hela himmelen i brand samt »hade en glans, starkare
än solens», och från 48 f. Kr. föreligga enahanda berättelser,,
enligt hvilka kometen »utsände eldflammor, som
genomkorsade himmelen i alla riktningar och upplyste den dunklaste
natt». Det låter som om det här vore fråga om
stjernfallsfenomen, men kinesiska observationer styrka uppgifterna om
verkliga kometer; också hafva senare fullt konstaterade fall
visat att en komet verkligen kan hafva ett liknande
utseende. Om kometen af år 69 säger Josefus »att den likt ett
svärd syntes ett helt år öfver Jerusalem» och tager dessutom
för gifvet att den bebådade den snart derpå följande
förstörelsen. I Rom åter trodde man att kometen var Neros,
till himmelen sväfvande ande, hvarföre odjurets beundrare
med uppsträckta händer under flere dar bönföllo om
kometens hämd öfver tyrannens död. Äfven om Caesar och
Tibernius berättas det att de i form af kometer uppstigit till »de
högre regionerna».

Kometerna synas ursprungligen hafva betraktats som
speciela sändebud från himmelen för att antingen afhemta
någon ovanlig mans själ — en mycket vanlig föreställning
— eller ock tillsäga menniskorna himmelens straffdomar öfver
begångna synder, ja senare höll man dem till och med för
onda andar, uppstigna ur afgrunden för att injaga en
helsosam skräck på jorden. Dessa senare föreställningar blefvo
under medeltiden de förherskande och lefva qvar ännu i dag
bland okunnigt folk. Man trodde sig nämligen på det tydligaste
hafva funnit, att en komet aldrig visar sig utan att vara
ett sorgligt järtecken, och om det än ibland icke lyckades få.
rätt på det onda, som kometen skulle bära i sitt sköte, fans
det dock alltid något mindre vanligt till hands, så att »högst
den sammes» anseende kunde räddas.

Att man för öfrigt icke heller hade allt för stora fordringar
på kometernas undergörande förmåga, tillåta vi oss visa
genom följande exempel. 1538 visade sig en ansenlig komet, af
hvilken man naturligtvis väntade sig få se någon ting riktigt
dråpligt. Men underverk äro minsann ingen lätt sak att
åstadkomma, och nu stod han der vackert, främlingen,
oförberedd som han var på den nya fordran, som stäldes på honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsrym/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free