- Project Runeberg -  En färd genom verldsrymden /
44

(1879) [MARC] Author: Hjalmar Strömer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218, 295, 373, 451, 530, 608, 684, 760, 837, 912, 989, 1066,
1145, 1223, 1301, 1378, 1456, 1531, 1607, 1682, 1759 och
1835. Man kan sannerligen icke hjelpa att man icke ser så
alldeles bra ut; och att den stackars »dimmaren» i följd af
»sitt yttre» tydligen måste taga på sin lott mycket af
skulden till kometförskräckelsen på jorden, rår han sannerligen
icke för. Sjelf vet han nog också bäst, han som farit vida
omkring, att menniskorna, vid hvart besök han gjort, städse
varit i färd med något spratt, äfvensom att de äro lika
begifna på att begå dumheter som fallna för att skjuta
skulden på andra. Utom att Halleys komet 837 nära på skrämde
ihjäl »den fromme» kejsar Ludvig I i Frankrike (med
fromheten och det goda samvetet var det tydligen som det kunde)
och 1066 deltog med beröm i slaget vid Hastings*), vållade
han 1456 den största bestörtning så väl bland visa som ovisa.
Två år förut hade nemligen turkarne intagit Konstantinopel
och stodo som förfärliga odjur färdiga att sluka allt, som komme
i deras väg. Belgrad belägrades, en afgörande strid förestod
— och så kom »den stora kometen». Man tappade modet
och hufvudet med: järtecknet bebådade turkarnas seger.
Men nu gick det för långt, och påfve Kalixtus III grep derföre
genast in i händelsernas gång genom att i alla kyrkor låta
besvärja den illvillige bestens onda anslag. Det gjorde
verkan, och Hunjady vann en lysande seger öfver
museimännen. Så till vida var allt väl, men nu kom ordningen till
»de vise». En komet måste ju ovilkorligt bebåda något ondt,
men nu hade man ju vunnit en seger! Hvad ville sådant säga!
Dock, spådomar och förutsägelser slå alltid in, emedan de
kunna tydas på så många sätt som helst, så ock nu.
Turkarna hade blifvit i grund slagna, och det var dem kometen
den gången ville åt. För öfrigt afled Hunjady strax efter,
och hvad ville man väl mer begära för en gång! Också
följdes kometen vid sin afresa af betydligt stärkta
sympatier.

Att oaktadt den stora massa af kometer, som jemt
genomströfva vårt planetsystem, periodiciteten icke är konsta-

*) Det påstås nemligen att den genom kometen uppkomna
förskräckelsen hos engelsmännen i icke ringa mån bidrog till Wilhelm eröfrarens
seger vid nämnda ställe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsrym/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free