Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid blef det snart annat af. I slutet af året befans det
att kometen var tudelad; man hade tydligen sett tvenne
hufvuden med hvar sin svans. Tvillingarne aflägsnade sig
mer och mer från hvarandra och försvunno slutligen bortom
teleskopets synkrets. 1852 såg kometen ännu mera »förstörd
ut», och afståndet mellan de båda kärnorna var 7 gånger
större än vid dess försvinnande 1846.
Af samma orsak som 1839 kunde ingen observation göras
1859. 1866 åter väntade man sig få se hur delningen slagit ut,
men vänta fick man: kometen tog sig friheten vara »absens».
Deraf vardt stor uppståndelse bland de lärde, ty hvad annat en
komet må ta sig till, punktlighet måste han dock iakttaga.
Den lexellska kometen gjorde väl strejk på sin tid, men dertill
hade han skäl, icke så Biela, och derföre gissade man hit
och dit hvad som månde händt honom. Hade han kanske
förirrat sig i någon meteoralitström, eller kunde han
möjligen ha låtit engagera sig af någon ännu ej upptäckt osteroid,
eller — och det misstänktes starkt af några astronomer —
kunde han kanske till och med undergått någon omfattande
metamorfos. Ja, man visste ej hvilket, men sedan man
»reviderat räkenskaperna» och funnit att inställelse
pligtskyldigast bort ske 1866, var det tydligt att något ledsamt hade
händt kometen. I alla fall afvaktade man den 6 Oktober
1872, då desertören borde låta se sig, om han n. b. ej
helt och hållet gått under. Aret kom och dagen kom, men
kometen höll sig undan äfven nu. Snart skulle man dock
få se honom, fastän i alldeles splitterny uppenbarelseform.
På grund af hvad man iakttagit, rörande Augusti- och
Novembermeteorernas samband med hvar sin komet, hade man
starka skäl att förmoda, det den 1845—1846 samt 1852
observerade delningen af Biela kunnat fortgå derhän, att dess
kärna rentaf sönderplockats. I så fall, och med kännedom
om att kometens bana skär ekliptikan i den punkt, der
jorden befinner sig i slutet af Nov., borde den 25—28 i nämde
månad ett rikt stjernfallsfenomen vara att förvänta, något
som Alex. Heschel m. fl. starkt betonade. Men för att de
sålunda bebådade stjernfallen skulle kunna ha något
gemensamt med Biela, finge de ingalunda framträda hvar och huru
som helst, utan måste röra sig på samma sätt som kometen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
