Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att visa oss ett enda oändligt »Paradisö», endast vår blick
är tillräckligt höjd öfver vantrons och inskränkthetens,
låga nivå.
Alla veta vi att fixstjernorna äro solar, som, i trots af
sina individuela skiljaktigheter, likväl i stort likna vår sol
sådan vi i ett föregående föredrag haft tillfälle att lära.
känna henne, dock med den skilnad äfven att flertalet i
storlek ofantligt mycket öfverträffar henne. Och ändå se de så.
små ut! Javäl, men betänkom afstånden! Den bekanta
gruppen Sjustjernorna (plejaderna) ligger på ett djup i rymden så.
oerhördt, att dess ljus hinner till oss först efter tusentals år.
Men — afbryter någon — hur kan man veta dessa
afstånd? Hvem har någonsin varit till en stjerna och mätt
vägens längd dit? Att man kan veta hur långt det är till
solen och månen, det må nu vara, ty dit är ändå inte så’na
förskräckliga distanser, men hur man nu ock fått reda på.
de oerhörda afstånden till stjernorna, det vore då bra roligt
veta, för att vara säker på att det ligger någon sanning i
de der häpnadsväckande siffrorna. Välan, vi skola taga
»interpellationen» ad notam; det är oss ett nöje att derigenom få,
anledning att genom en enkel geometrisk figur göra klart
hvad en parodi på den gamla satsen: »det fins ingen
kungaväg till matematiken», icke skulle kunna. Tviflare (och
»primum spatium Philosophiae dubium est») finnas nog många
och för deras skull, och dem som i öfrigt deraf skulle, vara.
intresserade, vilja vi här nedan lemna en flyktig antydning om
huru man går till väga vid mätning af stjernornas afstånd.
Vi bedja det ingen på förhand måtte häpna för några
formler, ty sådana skola vi reda oss förutan; en smula inbillning
åter måste vi anlita, och derpå lider ju ingen utaf oss.
någon brist.
Antagom att vi befinna oss på en stor slätt, vid hvars,
aflägsnaste kant ett märke, t. ex. ett torn, är skönjbart vid
horisonten; vi kalla tornet A. Funnes nu betydligt närmare
oss från A räknadt, ett annat torn, B, nära det förras synlinie,
är det tydligt att äfven det skulle synas afteckna sig mot
himmelen i närheten af A, låt vara till venster. Vi låta
förhållandet i sin helhet vara sådant. Röra vi nu oss småningom
åt höger till, aflägsnar sig tornet B allt mer och mer åt venster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
