Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis utan årlig rörelse) flitigt observeras, tills jorden, efter
6 månader befinner sig i T1, då vinkeln ET1T likaledes
uppmätes. Då nu uti hvarje triangel alla 3 vinklarne
tillsammantagna äro = 2:ne räta, eller 180°, och då ETT1 och
ET’T äro kända (de kunna ju i dylika fall direkte uppmätas),
så är den återstående vinkeln TET1 tydligen gifven genom
följande eqvation:
E = 180° — (T + T1).
Efter att sålunda hafva funnit E:s årliga paraller, d. v. s.
den vinkel TES (eller ock T1ES), under hvilken jordbanans
radie skulle synas för en observatör i E, är det tydligen
mycket lätt att mäta afståndet ES, d. v. s. E:s medelafstånd
från jorden, ty det är ju endast att söka höjden af en
triangel, hvars alla vinklar och ena sida (TST1 är ju känd)
äro bekanta. Häraf skall hvar och en tydligen inse de
teoretiska grunderna för mätning af stjernors afstånd och
såmedelst äfven inse att astronomernas siffror icke behöfva
Fig. 21.
»gripas ur luften». Men må vi derföre icke tro att vi lite
hvar kunna för ombytes skull ta i tu med problemet. Så
enkel uppgiften synes på papperet, lika svår är den i
verkligheten. För att riktigt fatta detta, må vi blott erinra oss
en sak. Det är för alla bekant att ju längre ett föremål
aflägsnas från vårt öga, ju mindre blir den vinkel, under
hvilken dess längdaxel ses, och så oerhörd jordbanans radie
än förefaller oss, 14,000,000 mil, är icke desto mindre den
vinkel, under hvilken den skulle ses från de närmaste
stjernorna, så utomordentligt liten, ätt vi derom svårligen kunna
göra oss en klar föreställning, och sedan vinklarna vid T
och T1 (fig. 20) blifvit nästan räta och ET och ET1 så godt
som sammanfallande, har sig mätningen ingalunda så lätt.
Uttrycken: en vinkel af en grad (°), en minut (’), en
sekund (") äro oss alla bekanta. Men huru stora synas
sådana vinklar? Jo, tänka vi oss en linie af 1 decimaltums
längd förflyttad på ett afstånd af 5% fot från ögat, se vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
