Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom snart sagdt otrolig möda — hvarom man kan
göra sig en föreställning, då man vet att Bessel för att mäta
parallaxen för 61 Cygni verkställde öfver 400 observationer
— har det lyckats bestämma afstånden till några oss
närmast liggande stjernor. Sålunda har man funnit att stjernan
a i Centauren på södra stjernhimmelen befinner sig på ett
afstånd af mer än 3 billioner mil, eller, hvad som är
tydligare, att en ljusstråle hinner till oss från henne först efter
32/3 år. Med t. ex. solsytemet som måttstock är detta afstånd
på följande sätt åskådliggjordt: Solen föreställes af ett klot
af 1 fots diameter; jorden blir då en liten ärt af 8/10 linie»
genomskärning och på ett afstånd från solen af 110 fot;
Neptunus rullar fram på ett afstånd af nära 1/2
fjerdingsvägs afstånd och a i Centauren på ett afstånd — af nära.
2,000 mil. Det är ingen brist på utrymme i universum !
Och likväl är denna stjerna vår sols närmaste granne i
verldsrymden. Till andra äro afstånden mycket större.
Från a i Stora hunden (Sirius) behöfver ljuset 21, från a i
Lyran (Vega) 22, från polstjernan 50 och från a i Kusken
(Capella) 72 år för att hinna vår jord. Till den sistnämnda
stjernan är afståndet 64,000,000,000,000 mil.
För att söka fatta betydelsen af ett sådant afstånd, kunna
vi ett ögonblick föreställa oss att det fins en jernväg till
sistnämda stjerna och att i någon af dagarna dit afgår ett
iltåg med en hastighet af 50 mil i timmen. Omkretsen
kring jorden fullbordas af den frustande trainen på 3 dygn,
och efter ett enda år har den länge, länge sedan passerat
månen och vistas på ett afstånd af 438,000 mil ute i
rymden. Och så fortsättes farten utan rast, utan ro. När månne
snälltågspassagerarne landa der ute på Capellas strand?
Ja, gissa det lär ingen på rak arm vara i stånd till, ty
resan kommer att vara — 150 millioner år. Och nu i
parentes en annan fråga. Huru månne vi derute skulle finna
stjernhimmelens utseende? Helt visst i många fall betydligt
förändradt. Flere konstellationer skulle dock vid närmare
påseende vara igenkänliga, och vi skulle kanske ha föga annat
att anmärka emot dem, än att glansen hos deras stjernor
betydligt till- eller aftagit. Och vår nuvarande sol, huru skulle
hon presentera sig derute? Ja, vore vi mindre väl hemma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
