Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den märkvärdigaste af alla hithörande stjernor är
emellertid den, som hösten 1572 plötsligt framträdde i Kassiopeia
och beskrifvits af Tyge Brahe. Utan att förut varit synlig,
uppflammade hon i en hast till en storlek, som i
ljusstyrka öfverträffade Sirius och Jupiter, ja till och med
Venus i deras klaraste sken; vid klar himmel var hon till
och med synlig på middagen. I sitt maximum var hennes
glans hvit, derefter öfvergick den i orange, så i rödt och blef
till slut smutshvit, hvarefter stjernan efter en 17 månaders
apparition totalt försvann. Något teleskop fans ej att
förfölja henne med, och d’Arrest har derföre eftersökt
henne, dock utan resultat. Fenomenet väckte oerhörd
förskräckelse bland mängden, så mycket mer som astrologerna
visste förkunna, att stjernan intet annat vore än de tre vise
männens och att dess mission nu vore att påminna om yttersta
domen. Men det har ingalunda varit astrologerna ensamt
förbehållet att hysa denna föreställning. Jemförelser af den
tygeska stjernan med andra förut synliga och åter försvunna
sådana hafva gifvit vid handen, att hon är periodisk. 1264
och 945 utmärkte sig genom liknande stjernor af ovanlig
glans, och då emellan 945, 1264 och 1572 ligga perioder af
nästan samma längd (c:a 315 år), har man förutsatt
möjligheten af en apparition hos den tygeska stjernan omkring
hvart 3l5:e år, och vidare att hon i sjelfva verket är
identisk med de vise männens, då nämligen med antagande af
den nämda periodiciteten en apparition måste sammanfalla
ungefär med år 1. Är en sådan förmodan sann (den har
omfattats och omfattas af en del forskare), ha vi att
motse stjernans framträdande omkring år 1885—1890.
Uteblifver hon då, måste väl hypotesen anses fallen, och då
hvarje hypotes alltid uppställes med utsigt att kunna drabbas
af ett sådant öde, skall det icke förundra någon, om den
ifrågavarande drabbas deraf.
Göra vi oss nu den frågan, hvilka orsakerna kunna
vara till dessa invecklade förändringar hos stjernorna, måste
vi tillstå, att något nöjaktigt svar på en sådan fråga ännu
icke är funnet. Beträffande föränderliga stjernor af periodisk
natur, har man gissat hit och dit. Kanske omkretsas de af
en svärm planeter, som regelmessigt bortskymmer deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
