Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beta med den fullständigaste segervisshet. För den skull
vore det kortsynt att tro, det frågan om tillvaron af lif i
verldsrymden för alltid skall bli en sfinxgåta, derföre att
dess lösning för närvarande möter stora svårigheter.
Läran om flere befolkade verldar räknar både höga
och. gamla anor; den är strängt taget lika gammal som
den menskliga kulturen och förkunnad af hvarje heros i det
andliga framåtskridandets tjenst; den synes vara oskiljaktig
från hvarje oförvilladt och af förutfattade meningar
ogrumladt begrepp om skapelsen. »Föreställningen om en verlds
beboelighet», säger derföre Fichte med rätta, »är i sjelfva
verket oskiljaktig från kännedomen om den verldens
existens, enär en sådan föreställning är det samma som.
tanken på ett ändamål i skapelsen och ett högsta sådant, hvad
himlakropparna angår, måste vara att befordra förnuftets
och sedlighetens fortgång genom serien af tänkande
väsenden». Den återfinnes hos Orientens kulturfolk, genomgår
som en frisk ådra den grekiska, romerska och äldsta kristna
spekulationen, framträder efter Kopernikus med stor klarhet
och styrka och har i nyare tid räknat vetenskapens största
representanter som anhängare och försvarare. I våra dagar
har den bekante skriftställaren och astronomen Camille
Flammarion genom sina allmänt lästa arbeten, enkanneligen
»Bebodda verldar», väckt frågan till nytt lif och föranledt
flere af samtidens förnämsta forskare att egna henne sin
uppmärksamhet. Ett ytterst vigtigt inlägg i frågan bildar
äfven Proctors förträffliga arbete: »Unser Ståndpunkt im
Welt-all», hvartill hvarje för ämnet intresserad på det benägnaste
hänvisas. Vi taga på grund häraf för gifvet, att ingen
skall misstycka eller anse för otillbörligt att bereda en
plats i vårt arbete åt en strängt taget icke astronomisk men
dock astronomien mycket nära liggande fråga.
För att vi emellertid ej må förirra oss i öknar och
aldrig finna hesperidernas trädgårdar, och för att vi ej som
Ikarus må ge oss ut på vaxvingar, som ej uthärda glansen
från den nyktra spekulationens brännande sol, låtom oss kasta
öfver bord alla förutfattade meningar af hvad slag de vara
må, och låtom oss vidare i stället för deduktionens breda
väg besluta oss för induktionens törniga men fasta stig, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>