Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neras) dessa sammansatta kroppar, hvarvid syret frigöres,
medan deremot kolet och vätet ingå förening och bilda
växtämnen. För att denna process skall kunna försiggå, veta vi
af erfarenheten, att det blott fordras fuktighet och ljus
(inclusive värme) såsom yttre betingelser. Vidare veta vi, att
det animala lifvet, för att kunna framträda och fortvara,
ytterst beror af växtriket, direkt eller indirekt. Nå väl,
hvad är nu hemligheten af denna egendomliga anordning i
tillvarons ekonomi? Någon ting på det hela taget mycket
enkelt, såsom vi skola söka visa.
Hvar och en vet, att det fordras en ej obetydlig
mekanisk styrka för att afslita den finaste ståltråd, och att det skulle
fordras en snart sagdt otrolig sådan för att afslita (icke afbryta)
en jernstång af endast 1/2 tums genomskärning. Hvar och
en vet äfven, att det motstånd, som i ett sådant fall måste
öfvervinnas, intet annat är än den kraft, som under namn af
kohesion hindrar tingen att sammanfalla till stoft. En
frände till kohesionen är den s. k. kemiska affiniteten, d. v. s.
den kraft, som tvingar de olika kropparnas atomer att med
hvar andra ingå föreningar och hvilken syret äger till alla
enkla kroppar utom fluor. Denna kraft skulle vi kunna säga är
ännu väldigare än kohesionen, och det inses derföre, att det
måste fordras en betydlig styrka för att skilja i sär tvenne
genom densamma förenade atomer. Också fordras det för
att i trädens blad slita kol- och väteatomerna från syrets
en kraft, som då man tager i betraktande hela växtriket är så
oerhörd, att endast solen kan komma ut med att lemna den.
Denna kraft är värme, som under form af solstrålar
sändes oss i 500—800 billioner etervågor för hvarje sekund
Man skall bäst kunna göra sig en ungefärlig
föreställning om hvilket jättearbete, som här föreligger, då man
besinnar, att bildningen af de stenkol, som endast under ett
år upphemtas ur våra grufvor, en gång kostat solen ett
arbete eqvivalent med hvad 150,000,000 hästar, sträfvande dag
och natt, under samma tid skulle förmå åstadkomma. Men
solen gör icke för intet sitt dagsverke. De utgifter
uppfostran af floras täcka barn kosta henne, måste en gång värda
betalade till den »yttersta Skarfven», om ock först efter
tusental af sekler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
