Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ju, som ofvan sagts, nästan lika med jordens) äro i det
närmaste likadana på Mars som på jorden, ligger det väl något
orimligt i att antaga, att ett klimatiskt förhållande så likt
vårt äfven gynnat och gynnar lifvets framträdande?
Visserligen icke. Att utrusta en sådan planet med lif, fordrar endast
en medelmåttig eftertanke, men att vilja göra honom till
en dyster öken, ett ödsligt Hades, det förutsätter någonting,
som vi här ej ens våga namngifva.
Beträffande Jupiters väldiga klot, känna vi visserligen
ingenting om dess topografiska beskaffenhet, emedan dels
afståndet och dels planetens ogenomträngliga atmosfer
hittills lagt oöfvervinneliga hinder i vägen för något specielt
studium i detta afseende; men det gifves andra grunder, som
berättiga antagandet af lif på dess yta. Som bekant ha vi den
23—28°:s lutningen hos jordaxeln att tacka för våra årstiders
vexling och de så kallade zonernas uppkomst. Bildade axeln
rät vinkel mot banplanet, vore årstiderna öfver allt, vid
eqvatorn som vid polen, oföränderliga. Det gifves poeter, som
mycket prisat försynens skickelse att icke beröfva oss det
angenäma nöjet af höst och vår, vinter och sommar; dock
händer det, att poeterna lika litet som andra dödliga
förlorat något på en motsatt anordning, då vi derigenom ej
blott sluppit den busen vintern, utan till och med varit
befriade från en mängd andra opoetiska förhållanden.
Hur som helst äger Jupiter en axellutning af endast
9° 6’, hvilket gör, att några vexlande årstider egentligen icke
der kunna finnas. Vid polerna samlas inga snö- och
ismassor*) och ingen frostil härjar fälten. En evig vår utströr sitt
ymnighetshorn öfver denna planet, som bland sina
underordnade fränder vandrar som en typ af fullkomlighet. Vår
långa natt (12 timmar i medeltal, då afton- och
morgonskymningen inberäknas) är der icke känd. På knappt 10
timmar (9 t. 55 m. 26 1/2 s.) fulländar planeten sin rotation,
hvaraf följer, att natten skulle vara ungefär 5 timmar. Men
i betraktande af Jupiters väldigt höga atmosfer och i följd
deraf uppkommande betydliga strålbrytning, förkortas nat-
*) Enligt några astronomers åsigt skall dock något litet is i polernas
närmaste granskap varit synlig, något som i följd af den betydliga
afplattningen (jemf. fig. 35) ej är omöjligt, ehuru ej bevisadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
