Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I hvilken förbindelse slutligen de gamla kulturfolken
stå till hvarandra med afseende på sina vetenskaper och
särskildt astronomien, är ej här platsen att närmare belysa;
blott det må sägas, att stöd finnas såväl för som emot den
har iakttagna historiska rangeringen, hvilken — oaktadt det
tämligen allmänt och med stora skäl antages, att den
menskliga kulturen i sin helhet utgått från Hindostan och äfven
Assyrien, Mindre Asien och Egypten kommit till Grekland
— här motiverats på den egentliga grund, att Egyptens
historia för närvarande ovedersägligen är känd vida längre
till baka i tiden än något annat folks.
Så högt de orientaliska folken än stodo i andligt
hänseende, var det dock först hellenismens skapande ande,
som förmådde skänka verlden något af positivt
vetenskapligt värde, dock likväl icke obetingadt, utan med de i
Orienten under årtusenden mognade kulturfröen som
nödvändig förutsättning. De österländska folkens slaviska
beroende af de herskande tyrannernas barbariska nycker hade
varit ett oöfverstigligt hinder för någon högre vetenskaplig
uppblomstring, och det var derföre som deras odling,
omplanterad på grekisk mark och under ett fritt samhällsskick,
bröt fram likt en länge hämmad kraft.
Thales från Milet (omkr. 600 f. Kr.) har ej blott
förevigat sitt namn som den grekiska filosofiens grundläggare
(upptäckten af bernstenens elektriska egenskap tillkommer
äfven Thales)] han kan äfven sägas vara den helleniska
astronomiens förste representant. Han besökte flere gånger
Egypten och berättas hafva förutsagt den solförmörkelse, som
enligt sägen 610 f. Kr. afbröt striden mellan de mediska
och lydiska härarna, äfvensom upptäckt och uppmätt
ekliptikans lutning, något, som vi dock sett, att kineserna kunde
långt före Thales’ tid. Senare intager den mångkunnige
Pythagoras från Samos (f 510 f. Kr.) ett mycket
framstående rum i sin dubbla egenskap af skarpsinnig filosof
och grundlig matematiker. Vigtiga geometriska upptäckter
tillskrifvas honom (ex. Eukl. I: XLVII), hvarförutom han
torde hyst rätt nära sanningen liggande åsigter om den
planetariska rörelsen, sannolikt dock i följd af främmande
inflytelser, enär han, utom hvad ofvan nämts, äfven i Bels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
