Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån att forska i sådant, som är otillbörligt». På ett annat
ställe begagnar han följande bevisföring: »Det är orimligt
och just för den skull troligt. Det är fullkomligt visst,
emedan det är omöjligt o. s. v.» »Credo, quia absurdum»*) var
mensklighetens lösen gent emot all positiv forskning, de
vanvettigaste orimligheter af alla slag uppblomstrade och
hvarje förnuftig tanke var en synd. Det framträdande
påfveväldets hänsynslösa sjelfviskhet fullbordade slutligen det
förnuftiga tänkandets likbegängelse, och nu var allt
förberedt för dessa kyrkans illbragder, som fylla historiens
svartaste blad och tillskyndat myriader oskyldiga menniskor
namnlösa lidanden och den qvalfullaste död och ännu i sina
verkningar hemsöka otaliga menniskor i verldens alla länder.
Det var Nikolaus Kopernikus, som upptog den grekiska
forskningens eliasmantel och kallade till nytt lif, hvad
forntidens störste tänkare mer eller mindre klart hade anat.
Men när astronomien efter en mer än tusenårig sömn
sålunda firade sin återuppståndelse, var menskligheten så
försjunken i vidskepelse och försoffning, att sanningen var
henne en galenskap. Hon förklarade derföre vetenskapen
denna sorgligt ryktbara strid på lif och död, som kraft så
många offer och hvars efterdyningar ännu i dag skulle tända
kättarebål för tänkaren, om blott ej sanningen numera vore
mäktig nog att förhindra det. Så väl himlen som jorden
lade kyrkan förstått att bringa i öfverensstämmelse med
sina intressen och var fast beslutad att ej lemna några
tvifvel på sina lärors riktighet ostraffade. Väl hade Kolumbus
1492 upptäckt en ny verld och, hvad som var ännu värre,
Magelhaens 1520 bevisat jordens runda form och tillvaron
af antipoder, men tack vare påfve Alexander VI, som 1493
genom en bulla förklarat jorden vara platt som en skifva,
kunde man lugna sig. Värre var det att angripa
teologernas vackra lära om kristallhimlarna och jordens orörlighet,
en lära, som emellertid nu stod på väg att förvisas till de
afmönstrade relikernas skräpkammare.
Kopernikus, född 1472 i Thorn, hade redan som 20-årig
yngling i Krakau börjat sina astronomiska observationer; der-
*) Jag tror, emedan det är orimligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
