Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag af Protocollet, hållet hos Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm följande dagar år 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställe som förut; att Askbom, detta oaktadt, å nyo uppstigit, bemägtigat
sig knifven;, gifvit Vesterlund några hugg och omkullkastat honom under
sig i soffan; att det likväl lyckats Vesterlund vinna öfverhanden,
hvarefter och sedan han jemte Askbom uppkommit på golfvet, så hade
Vesterlund gjort försök att återtaga knifven, men hvarvid han endast bekommit
skaftet; att Vesterlund vidare för tredje gången skuffat omkull Askbom
på det ställe i rummet, der han funnits liggande död och hvarvid han
sannolikt släppt knifven, emedan Vesterlund sedermera icke blifvit densamma
varse; att Askbom, som då ännu varit vid lif, väl bemödat sig att från
nyssberörde ställe resa sig upp, men af matthet sådant icke förmått,
hvaruppå Vesterlund, för att fullborda mordgerningen, gripit till en i rummet
befintlig och Askbom tillhörig yxa samt dermed två à tre gånger huggit
honont i hufvudet, då yxan vid det sista hugget fallit från skaftet, så att
den vidare icke kunnat af honom begagnas, hvarefter Vesterlund tagit en
i rummet stående buteille och dermed gifvit Askbom ett slag i pannan,
men hvarigenom det åsyftade ändamålet icke vunnits, emedan buteillen
söndérgått, hvarföre Vesterlund! med en annan förhanden varande bute¾¾e
tilldelat Askbom flere slag i hufvudet samt slutligen på honom kastat en
i rummet befintlig jernpanna, som jemväl träffat hufvudet, då Askbom
omider under qvidande aflidit.
Denna af Vesterlund sålunda afgifne bekännelse om det af honom å
Gesällen Askbom föröfvade ohyggliga mord, hvars hugkomst hos
Vesterlund synbarligen förorsakade ånger och oro, beledsagade han, i anledning
af framställde frågor, med följande tillägg: att ban under sitt vistande hos
Skomakare-Mästaren Lekström alltid blifvit med godhet och välvilja
bemött och af honom undfått så tillräckligt lifsuppehälle, att han flere
gånger bortsålt mat, den han icke sjelf förmått nppäta; att han till den begångne
illgerningen ej haft annan driffjäder, än för att åtkomma penningar och annan
egendom, som han förmodat Askbom innehafva, ehuru ban icke med säkerhet
ägt sig sådant bekant, utan endast dels grundat denna sin förmodan uppå
berättelser om Askboms sparsamma lefnadssätt, dels och slutat dertill af den
omständighet, att han en och annan afton sett Askbom drucken
hemkomma; att sedan han på ofvanbeskrifne sätt föröfvat mordet, hvarunder
Askbom endast till honom yttrat några ord, men hvilka han likväl icke
kunnat urskilja, så hade han förmärkt, att de i våningen nästinunder Askboms
rum boende personer sig emellan samtalat1 derom, att de hört något
ovanligt jemmer, hvarföre han genast innanföre igenbundit dörren med ett
snöre, som varit hängande på en i dörrkarmen inslagen spik och hvaraf
Vesterlund slutade dertill, att Askbom i lifstiden till enahanda ändamål
detsamma begagnat; att han, efter att hafva på berörde sätt beredt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
