Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vetenskapernas system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkretion[1]. Det mest bekanta af alla
klassifikationsförsök torde dock vara Comtes »hiérarchie des sciences
positives»[2]. Den tanke Comte lägger till grund för
sin anordning är begreppet om de teoretiska
vetenskapernas följdsammanhang med hänsyn till inre
beroende. Den ordning detta sammanhang medför, ordnar
på samma gång vetenskaperna så, att deras serie kommer
att innebära en aftagande generalitet, respektive
tilltagande komplicering och specialitet[3]. Denna
[1] Äfven Bain, som för öfrigt underkastat det spencerska
klassifikationsförsöket en utförlig kritik, har klasificerat
vetenskaperna. Se hans logik, Bd 1. “Cette classification dérive, en
premier lieu, de la division en catégories des phénomènes
de la nature, et en second lieu de la dépendence mutuelle de
ces catégories, de l’ordre de simplicité relative qu’on peut leur
attribuer“ (Se franska uppl. af Bains logik Bd 1. sid. 34.) Bains
vetenskapssystem innehåller i ordning följ. grundvetenskaper:
logik, matematik, mekanik, fysik, kemi, biologi, psykologi.
[2] Se Cours de philosophie positive, 2:e leçon. — Bland
öfrige franske vetenskapssystematici märkas den berömde
d’Alembert, hvilken i anslutning till sitt företal till den stora
Diderot-d’Alembertska encyklopedien framställer en “explication détaillée
du systême des conoissances humaines“ samt fysikern Ampère,
hvilken — senare än Comte — utredt vetenskapernas
sammanhang i en “Essai sur la philosophie des sciences ou exposition
anaiytique d’une classification naturelle de toutes les
connaissances humaines“ (1834).
[3] Med “généralité“ menar Comte “simplicité“. Han tillägger:
“il est clair, en effet, à priori, que les phénomènes les plus
simples, ceux qui se compliquent le moins des autres, sont
nécessairement aussi les plus généraux“. Cours de phil. T. 1. sid. 78.
Det är väl detta tillägg, hvilket gifvit Spencer, som kritiserat
Comtes vetenskapshierarki, anledning att öfversätta généralité
med “manifestation in numerous cases. Denna öfversättning
är dock något tvetydig. Comte torde icke mena, att det
exempelvis finnes ett större antal fysikaliska företeelser i
världen än kemiska och att fysik derför är en “allmännare“
vetenskap än kemi, utan han anser väl att fysikens högre grad af
allmänhet i förhållande till kemien beror derpå, att der
kemiska förlopp försiggå, der finnas ock fysikaliska företeelser, men
ej nödvändigt tvärtom. (Jfr Masaryk a. st. s. 36.) Det oegentliga
uttrycket généralité torde i den mening Comte använder det
adekvatare och konkretare uppfattas såsom uttryck för “det,
som alltid eller genomgående är närvarande såsom integrerande
beståndsdel.“
För öfrigt använder Comte godtyckligt uttrycket abstrakt
såsom liktydigt med allmänt och enkelt. Att utreda
förhållandet mellan det allmänna, det abstrakta och det enkla är här
dock ej platsen. Hvad Comte framför allt vill uttrycka genom
sin hierarki är “la dépendance mutuelle qui a lieu effectivement
entre les diverses sciences positives“ (Comte a. st. 49).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetesyst/0012.html
