Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 18 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det industriella arbetet förenklas med kinematograf och kronometer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återger den exakta formen på den rörelsekurva som blivit uppritad på
filmen vid den lilla elektriska lampans rörelser och som sålunda är ett
sanningsvittne om dess bärares gester.

Dessa modeller äro vanligen målade i vitt, och man anger riktning
och hastighet hos rörelsen genom toner från grått till
svart i punkter som så mycket som möjligt likna originalets
ljusprickar. När modellen är färdig placerar man den mot en svart
bakgrund med vita linjer liknande dem på den ursprungliga
skärmen. Sådana modeller hjälpa mekanikern i hans undersökningar över
arbetsorganisationen alldeles som fonografen kan hjälpa en musikstuderande.

Ibland kan en verkstadsdirektör själv vilja bestämma det exakta
antalet rörelser som behövas för ett visst arbete. Härvid
använder han sig av autostereocyklografen,
en apparat som trots sitt komplicerade namn är mycket enkel. En automatisk
anordning som sättes i gång av en elektrisk knapp gör att man själv
kan fotografera sina egna rörelser vid utförandet av arbetet i fråga.

EN LITEN LAMPA ÄR FÄST VID HANDEN FÖR ATT VISA RÖRELSERNA VID SKRIVANDET

Av alla dessa experiment, av alla dessa sinnrika apparater, som
Gilbreth alltjämt söker fullborda, tror han sig kunna dra den slutsatsen att
inom varje mänskligt arbetsområde ligger virtuositeten förborgad i de
två stora lagarna: spar på kraften,
utför rörelserna rytmiskt. Dessa slutsatser förefalla oss; en smula
äventyrliga eller åtminstone alltför generaliserade. Om de närma sig
sanningen för sådana yrken, där endast muskelkraften verkar, tyckas de
avlägsna sig mycket från det verkliga förhållandet där hjärnan skall ha
någon inverkan på våra rörelser. Man måste tänka på de psykofysiologiska
faktorer, som bestämma över det hygieniska utnyttjandet av den mänskliga
motorn. Kronometreringen lämnar tydligen dessa ur räkningen och driver
arbetaren till kontinuerligt effektivt arbete, eller, med
andra ord, den tar icke hänsyn till de nödvändiga mellantiderna för vila.
Verkningarna av en sådan kontinuerlig uppmärksamhet eller psykisk
ansträngning varierar med det arbete som utföres. En arbetare, som
övervakar en hyvel, kan mestadels sköta två maskiner samtidigt på grund
av att arbetet går långsamt och hans uppmärksamhet icke anstränges så
mycket. Däremot gör sig tröttheten oerhört starkt kännbar då man
skall sköta en borr. Om vi se på de olika rörelserna vid borrning kunna vi lätt
förstå detta. På några sekunder skall mannen placera stycket på plattan,
inställa borren på den punkt som skall borras, sätta den igång, med
uppmärksamhet följa skalan som anger dess gång, stanna borren ock

PÅ LÅNGFINGRET BÄR SNICKAREN EN LAMPA SOM
VISAR HANS RÖRELSER NÄR HAN SLÅR IN EN SPIK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>